"Byggbranschen kan påverka stor folksjukdom"

Ungefär var femte svensk lider av allergi och det kostar samhället stora summor varje dag. Det är inte bara inomhusmiljön som orsakar allergi, även grönområden och planteringar intill våra bostadsområden kan ge upphov till allergiska reaktioner. Här har byggbranschen ett stort ansvar för allergikeranpassning vid planering av växter i nya bostadsområden.

Pollenallergi kallas vanligen i folkmun för hösnuva. Omkring 30 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av allergi eller annan överkänslighet. Symptomen börjar vanligtvis i barndomen och avtar något i 40-årsåldern. Barn är särskilt är utsatta. Allergi kan betecknas som en av våra största folksjukdomar.

Byggbranschen har här en mycket viktig roll vid projektering, planering och omsorg av utomhusmiljön och närvegetationen vid nyproduktion speciellt för flerbostadshus.

Pollenallergier kostar samhället stora summor. Svenska samhällsekonomiska kostnader för astma/allergi uppskattas till cirka 12 miljarder kronor enligt ”Forska Sverige” 2015. Branschen bör anlita kunniga landskapsarkitekter.

Allergier beror inte enbart på livsstil

Ökningen av allergier har i allt väsentligt skett under de senaste 50 åren. Denna typ av besvär både när det gäller inomhus- och utomhusmiljön har tidigare ansetts vara kopplade till västerländsk livsstil med vår goda hygien och renhållning i hemmet. Vissa forskningsrapporter visar dock att ett sådant samband inte är helt entydigt. Länder som Peru, Paraguay och Filippinerna uppvisar lika höga besvärsfrekvenser, det vill säga länder med betydligt lägre levnadsstandard än vad som är vanligt Västeuropa, USA och Sydostasien.

Regn bättre än sol

Pollensäsongen varar från mars till oktober. Under vår och sommar har många problem med pollenallergi. Under intensiva år av blomning kan mängden pollen i luften vara upp till flera tusen partiklar per kubikmeter och dygn. De vanligaste allergiframkallande pollensorterna i Sverige är björk, al, hassel, gräs och gråbo. Sporer som kommer från ormbunkar, mossor, alger, svampar och mögel kan också framkalla allergier. Symptom är rinnsnuva, nästäppa och kliande ögon. När det regnar sjunker pollenmängderna eftersom väta binder pollen. Därför är också halterna nattetid och under morgonen lägre på grund av högre luftfuktighet.

Studier har visat att pollenhalterna är lägst vid lågtryck och västliga vindar. Vid låga och måttliga vindhastigheter ökar halterna av pollen men späds ut vid höga vindhastigheter. Starka vindar kan dock även bidra till att pollenhalterna ökar då luftmassorna tar med sig pollen från avlägsna platser. Personer med astma och allergi kan också må dåligt av partiklar från grillning på uteplatser men även vedeldning. Rökning på balkonger är mycket olämpligt speciellt i flerbostadshus med frånluftsventilation.

Planering av växter vid nyproduktion

I den planterade omgivningen i närområdet bör vindpollinerande lövträd eller växter undvikas som kan framkalla allergiska besvär. Blommor ger sällan upphov till allergireaktioner annat än vid närkontakt, men vissa korgblommiga växter, till exempel prästkrage, kan torra sommardagar sprida pollen lokalt i luften.  Finplaneringen i bostadsområden bör därför vara stilfull med gräsytor som klipps regelbundet, gärna med öar av växter som är lämpliga för allergiker. Buskarna kan gärna vara en blandning av bladfällande och vintergröna. Tät och hög växtlighet i bostadshusens omedelbara närhet speciellt vid entréer bör undvikas dels av allergiskäl men även ur trygghetsskäl.

Starkt doftande växter bör inte planteras i stora grupper eller i gräsmattor och aldrig i anslutning till entréer, parkbänkar, sovrumsfönster och uteplatser – detta gäller speciellt korgblommiga växter. Bärbuskar kan med fördel planteras och uppskattas dessutom ofta av barn. Att välja allergivänliga växter kostar inte mer men kräver kunskap av dem som projekterar trädgårdsanläggningar.

Klimatförändringarna ökar andelen allergier

Växter och svampar påverkas direkt av klimatförändringarna av temperatur, nederbörd och längden av vegetationsperiod. Ökad koldioxidhalt ökar pollenproduktionen och högre temperatur ökar mängden allergener och besvären för allergiker. Temperaturen i Stockholms klimatzon har de senaste 30 åren i genomsnitt ökat med över en grad och ännu högre under vintern enligt statistik från SMHI. Enligt SMHI:s beräkningar kan vegetationsperiodens längd i Stockholms län bli mellan 100 och 140 dagar längre i slutet av seklet än dagens 195 dagar. Därför är det sannolikt att även tidsperioder med höga halter av pollen, sporer och andra allergener kommer att förlängas på grund av klimatförändringarna och därigenom negativt påverka hälsan hos allergiska personer. Klimatförändringarna är en sakta krypande miljöbomb som nu börjar synas även i vår vardag.

Johnny Kellner, fristående klimat- och energiexpert