Få hela storyn
Starta din prenumeration
Debatt
Coronapandemin prövar oss som samhälle, företag och människor på ett unikt sätt. Regeringen har återkommit med flera krispaket för att få företagen att överleva under en kris av hittills okända proportioner. Alla, inklusive regeringen, inser samtidigt att mer krävs. I fortsatta krispaket borde en utvidgning av Rot-avdraget ingå.
Publicerad: 4 Maj 2020, 04:22
Rot-avdraget är ett beprövat och effektivt verktyg. Det främsta skälen utveckla Rot-avdraget är att värna byggandet som en av Sveriges viktigaste tillväxtmotorer, att rädda jobben och samtidigt skydda många utsatta på arbetsmarknaden. Rot-avdraget har minskat svartarbetet i byggsektorn, skapat nya arbetstillfällen och gett många människor möjlighet att göra renoveringar och tillbyggen. Redan nu får vi i branschen signaler om ökat svartarbete. Vi ser flera skäl till att låta ett utvidgat Rot-avdrag ingå i kommande krisåtgärder.
Det finns många skäl som talar för detta.
Det här är en opinionstext
Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
• För det första är Rot-avdragen ett beprövat system som bevisligen fungerar. Rot används av många människor eftersom det är enkelt och lätt att beräkna. Det är dessutom ett effektivt och befintligt stödsystem för myndigheterna att hantera. Kontrasten är intressant med de permitteringsåtgärder som nu genomförs. Debatten koncentreras kring redan till misstänkt fusk och vinstutdelningar. Hittills har regeringen ändrat reglerna fyra gånger och kanske är fler ändringar på väg. Andra stödpaket har fastnat i EU-byråkratin, en risk ROT-avdraget slipper eftersom modellen redan är på plats och godkänd.
Läs även: Det finns en tredje väg: Så varför är den hållbara duellen enbart mellan betong och trä?
ROT-avdraget har därmed en fördel jämfört med andra stödåtgärder som nu diskuteras. Detta stöds bland annat av Finanspolitiska rådet som bedömt ROT-avdraget som en bra temporär åtgärd under en lågkonjunktur. Andra länder visar intresse för ROT som en framgångsmodell i Europa.
• För det andra kan Coronapandemin få förödande konsekvenser för svensk byggsektor som efter finanskrisen 2008 har stärkts i sin betydelse för svensk ekonomi. Sektorn utgör i dag cirka 10–11 procent av BNP med cirka 350 000 jobb.
I efterdyningarna av finanskrisen 2008 förlorade byggsektorn 17 900 jobb och det tog ungefär tre år att återhämta sig till samma nivå som innan den krisen. Denna gång är fallhöjden ännu större eftersom sektorn är betydligt större och den potentiella krisen därmed värre. Byggbranschen har dessutom en multiplikatoreffekt där ett jobb genererar två-tre nya jobb i andra sektorer.
• För det tredje kan utvidgat Rot-avdrag hjälpa många med svag position på arbetsmarknaden att få nya jobb. Många av de jobb som görs med Rot-avdrag kräver inte högre utbildning. Folk som nu blir arbetslösa kan snabbt vidareutbilda sig och komma i arbete. På så sätt kan en utvidgning av Rot-avdrag vara en effektiv åtgärd att rädda människor från att bli arbetslösa och inte minst redan utsatta på arbetsmarknaden.
Ett utvidgat Rot-avdrag bör därför stå högt på regeringens prioritetslista över stödåtgärder. Både takbeloppet på 50 000 kronor och procentsatsen på 30 procent bör kunna höjas betydligt. Vi vet redan att det är krispolitik som funkar för att båda rädda jobb och skapa nya.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Byggföretagen och Geir Thomas Fossum vd, Beijer Byggmaterial