Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Byggsektorn måste aktivt verka för en biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden som är grunden för vår välfärd minskar i allt snabbare takt över hela världen. Det är en fråga lika viktig som klimatförändringarna. Biologer och ekologer bör bli en självklar del i byggföretagens organisation och arbetet med biologisk mångfald finnas med tidigt i byggprocessen, skriver Johnny Kellner.

Publicerad: 31 Mars 2020, 12:47

Johnny Kellner är expert på klimat och energifrågor inom byggande.

Foto: Ingar Lindholm


Bolag och organisationer inom bygg- och anläggningsbranschen arbetar förnärvarande med att ta fram sina färdplaner. Målet är att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För klimatarbetet används koldioxidekvivalenter1) (koldioxidekvivalenter) som måttstock för utsläpp av växthusgaser. Någon liknande måttstock finns inte för biologisk mångfald. I en standardiserad LCA (Life Cycle Assessment) som utgör beräkningsverktyg i klimatarbetet ingår vanligtvis inte heller biologisk mångfald. Samma beräkningsgrund gäller även för de kommande klimatdeklarationerna från Boverket som träder i kraft år 2022. Det är med andra ord inte helt enkelt för bygg- och anläggningsbolag som parallellt med klimat- och färdplansarbetet vill verka för en biologisk mångfald.

Biologisk mångfald förbises av näringslivet
Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter och livsmiljöer som finns på jorden och är en förutsättning för allt liv på vår planet. En rik biologisk mångfald är också grunden för vårt välmående och välfärd. I bygg- och anläggningsbranschens färdplansarbete för att minska utsläppen av koldioxid riskerar den biologiska mångfalden att inte beaktas i agendan. Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt över hela världen. Djur, insekter- och växtlivet hotas av föroreningar, bekämpningsmedel, skogsskövling, skogsplantering med ensidiga trädslag, utfiskning med bottentrålning som medför stora bifångster och skadar livsmiljöerna för många djur. I städerna riskerar grönområden och parker att bli allt mindre och mera isolerade med svaga spridningslänkar emellan. Många arter klarar inte av barriärer i form av byggnader och stora vägar.

Med klimatförändringarna väntar också ett varmare klimat med en utdragen växtsäsong i Norden med tidigare vårar och längre höstar med risk för torka, vattenbrist och hetta under sommaren. Ett fungerande ekosystem ger ett ökat skydd till skördar, pollinering av växter, mat från haven, filtrering av luft och vatten som tillsammans bidrar till ett stabilt klimat. Vad är det då som ger oss människor rätt att påverka våra egna och naturens livsbetingelser genom att medverka till att minska den biologiska mångfalden?

Konklusion
Vi står nu inför allvarliga klimatförändringar. Bortfallet av olika arter och natur är ett lika stort hot mot planeten som klimatförändringarna. Om den globala uppvärmningen fortsätter, ökar risken att arter dör ut. Om exempelvis bin skulle dö ut så skulle alla växter som pollineras få stora problem och det påverkar nästan allt vi äter, från jordbruksgrödor som används i vår mat, till äpplen i trädgården, blåbär och lingon i skogen. Biologisk mångfald är ett försvar mot de påfrestningar som förutspås öka i takt med klimatförändringen.

På samma sätt som bygg- och anläggningsbolagen använder ingenjörer och ekonomer i sin verksamhet är det nödvändigt att biologer och ekologer också måste finnas och användas inom företagens organisation för att hantera dessa frågor. Arbetet med biologisk mångfald måste således ske redan tidigt under byggprojekterings- och anläggningsplaneringen. Biologisk mångfald kan betraktas som en livförsäkring för vår framtid.

1) Koldioxidekvivalent (CO2 ekv.) är en summa mängd av gaser som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Det är ett sätt att översätta olika klimatgasers bidrag till global uppvärmning till en enhetlig skala.

Johnny Kellner, expert på klimat- och energifrågor.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.