Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Carenholm slår in öppna dörrar

Staffan Carenholm, Sveriges Arkitekter, är fel ute när han beskriver arkitekternas och byggherrarnas roll i byggprocessen, menar Lars Fränne, som förutom många år inom JM arbetat för Stockholms stad med Hammarby sjöstad.

Publicerad: 10 Januari 2012, 10:17


Staffan Carenholm, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter, hävdade i DN Sthlm Debatt 31 oktober att de stora byggbolagen dominerar marknaden och satsar all kraft på standardisering i stället för bostadsmiljö och kvalitet. Dessutom menar han att kommunerna släppt initiativet och lagt sig. Jag har en bakgrund från både bostadsbolag och kommuner och vill hävda att Carenholm har fel på flertalet punkter:

Standardisering: Det har varit ett starkt externt tryck på byggbranschen i flera år just att standardisera, som man gör i bilbranschen, exempelvis med målet att sänka kostnaderna. Carenholm skriver att det blivit ett mer ensidigt och standardiserat byggande men jag vill påstå att trenden i många år har varit den motsatta – inga stora byggföretag har lyckats standardisera produkterna, alltså husen, i nämnvärd grad.

Carenholm påstår att arkitektrollen blivit standardiserad ritningsproduktion. Detta är felaktigt. Trots många försök av byggare att använda standardhus förekommer det i mycket liten omfattning. Bo Klok är ett försök som lyckats i flera projekt, men ändå i begränsad skala.

Bland ett 30-tal pågående projekt i ett stort bostadsföretag i Stockholm hittar man knappast två områden med likadana hus.

Däremot har man genom tålmodigt arbete sökt standardisera detaljlösningar, produktionsmetoder, et cetera, men detta är med några undantag sådant som inte syns utanpå eller inuti de färdiga husen. Detta är också ett exempel på lean production i verkligheten i byggbranschen.

Man kan kalla det industriellt tänkande men inte likriktning och standardisering.

Så till Carenholms råd som till stor del slår in öppna dörrar:

Återta planeringsinitiativet: Detta ligger redan i högsta grad på kommunerna – byggherrarnas möjlighet att få fram projekt och markanvisningar på egna initiativ har minskat de senaste åren, främst i Stockholm stad. Dock är det inte främst politikerna som styr detta utan det ligger mer i tjänstemannaledet.

Öppna för mindre aktörer och mångfald: Detta har varit en medveten policy i Stockholm i flera år – det finns snarare fog för att säga att större aktörer missgynnats. Det finns dock stora projekt på före detta privat mark som köpts upp av någon intressent, men där driver kommunen linjen att stora projekt ska delas upp i enheter om 50–150 lägenheter med olika arkitekter, vilket ger en önskvärd variation.

Ökade krav i markanvisningar: Kommunerna styr numera i hög grad kvaliteten genom kvalitets- eller gestaltningsprogram som kopplas till detaljplanerna. Detta har tillkommit de senaste 10 åren och har inget egentligt stöd i Plan- och bygglagen men är numera allmänt accepterat, förutsatt att det tillämpas på ett rimligt sätt. Syftet bör vara att hålla en hög kvalitet men ej detaljstyra.

Blanda upplåtelseformer: Här har Stockholms stad varit mycket aktiva och framgångsrika genom att med gynnsamma tomträtts-avgälder skapa en grund för hyresrätter.

Upphandla kvalitet: Här håller jag helt med Carenholm. Lagen om offentlig upphandling, LOU, innebär inga förbättringar eller förbilliganden vad gäller arkitekt- och konsultupphandlingar utan snarare förseningar, tidsbrist, merkostnader och kvalitetsproblem. Tyvärr är övertron på LOU djupt rotad i samhället men man skulle vinna mycket om man kunde ta några steg tillbaka och tillämpa LOU enbart på upphandlingar där reell priskonkurrens med fasta priser är genomförbart.

Lars Fränne, civilingenjör

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.