Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag03.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Dags att reda ut begreppen om samverkan"

Partnering, utökad samverkan, förtroendeentreprenader, samverkansupphandlingar, strategisk partnering. Kärt barn har många namn brukar det heta. Frågan är dock om samverkansformer inom bygg- och anläggningssektorn verkligen är så kärt och om det finns någon skillnad i de många benämningarna? Det undrar Johan Nyström, teknisk direktör på Econ Pöyry.

Publicerad: 10 Augusti 2010, 13:09


Partnering är på en principiell nivå inte särskilt komplicerat. Det handlar om att skapa ett gott arbetsklimat mellan beställare och utförare i syfte att minska risken för konflikter samt öka flexibiliteten i projekten. Desto svårare är det emellertid att skapa detta i praktiken. Vanligtvis används olika former av relationsbyggande aktiviteter där personerna involverade i projekten lär känna varandra bättre för att skapa en större förståelse emellan varandra. Man ska dock inte glömma att relationen mellan beställare och utförare i grunden karaktäriseras av ett motsatsförhållande. Båda parter har ett ekonomiskt egenintresse på den andres bekostnad. Partnering kommer inte att ändra detta men kan kanske minska eventuella motsättningar och öppna upp för ett starkare förtroende mellan parterna.

På frågan om samverkansformer är så kärt finns det flera infallsvinklar. Det är väl dokumenterat att partnering uppfattas som ett "trevligare" sätt att arbeta på. I kontrast till bilden som målades upp i Skärpning Gubbar (SOU 2002:115) är därför partnering ett välkommet koncept inom bygg- och anläggningssektorn. Ett trevligare sätt att arbeta hjälper branschen att locka till sig nytt folk, vilket inte ska underskattas då det finns stora framtida rekryteringsbehov.

Beträffande den samhällsekonomiska nyttan med partnering är det empiriska stödet inte lika starkt. Metodologiskt och statistiskt bristfälliga studier har en tendens att överdriva goda resultat. Motsatsen, som på ett hafsigt sätt avfärdar partnering, går också att hitta (t.ex. Statskontoret 2009:6). Min avhandling från 2007 med unika data och en mer säkerställd metod, kan dock inte bekräfta att partneringprojekt är billigare än andra projekt. Studien omfattade dock för få observationer (20 stycken) för att kunna dra generella slutsatser om effekterna av partnering. Ett allmänt problem inom bygg- och anläggningssektorn är bristen på tillgängliga data. Jan-Eric Nilsson (Statens Väg- och Transportforskningsinstitut) och Mats Bergman (Södertörns Högskola) har på uppdrag av Konkurrensverket börjat insamla data, vilket förhoppningsvis ska lösa detta problem och ge bättre förutsättningar att följa upp projekt inom sektorn.

Avslutningsvis, angående de många benämningarna på samverkansformer så finns det ett behov av att analysera begreppsanvändningen. I takt med att både entreprenörer och beställare intresserar sig allt mer för samverkansformer växer också antalet benämningar. Alla vill komma upp med egna begrepp. Den uppsjö av beteckningar som cirkulerar tenderar att göra branschen mer förvirrad. Missförstånd uppstår ofta när samverkansformer diskusteras. Det ger upphov till irritation och försvårar att de goda resultaten av partnering kommer fram. För att komma vidare med utvecklingen av samverkansformer inom bygg- och anläggningssektorn måste ett första steg vara att kartlägga om samt hur de olika begreppen skiljer sig åt.

Johan Nyström, teknisk direktör på Econ Pöyry

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.