Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Det är dags att sluta bygga in fel"

Trafikverket accepterar inbyggda fel i Citybanans sänktunnel i Stockholm. Den kritiken framförde Yngve Alvarsson, vd på Formconsult, före sommaren. Här utvecklar han sin kritik.

Publicerad: 24 Augusti 2010, 13:17


Tidningen Byggindustrin frågade i nummer 20.10 om det stämmer att det uppstod sprickor i ytan vid gjutningen av tunneln för Citybanan vid Slussen.Trafikverket svarar beträffande sprickor i tunneltakplattor att det upptäcktes för sent och att det aldrig har hänt, men eftersom det såg ut att ha hänt ändå, så är det i dag reparerat av experter! Man hade glömt att vattna!Att injektera är en känd teknik som använts för att reparera dåliga gjutningar sedan 1960-talet. Dagens gjutteknik är också från den tiden! En gammal metod som ännu används vid gjutning av broar och sänktunneln. Man släpar en ytvibrator på medar som kör på överarmeringen. Själva brobanan utförs med en teknik som vid nytillverkningen garanterat ger dålig packning av minst två kvadratmeter per längdmeter brobana! I den nygjutna betongen går man ut och klappar till spåren efter medarna och efterlagar fotspår i ytan med en spade.Den allra svagaste länken i brobanan gör man alldeles själv på detta vis! För att få bra kvalité måste man ändra på detta arbetssätt. Jag är övertygad om att många gör ett fantastiskt jobb i Citybanan och sänktunneln, men även här verkar det som om man förbisett gjutmetodens svagheter. Egenkontrollen har heller inte fungerat.Mitt enkla budskap är att Trafikverket har svårt att ta till sig ny teknik och nyare arbetsmetoder. Man kan med enkla medel förbättra kvalitén och höja motståndet hos betongytor mot till exempel kloridmigration. Med en genomtänkt gjutteknik kan en brobana hålla i upp till 200 år. Det finns det inget gehör för i dag trots att snittet nu bara är 30-40 år innan brobanan måste repareras med extrakostnader och trafikstörningar som följd.Under de senaste 20 åren har man koncentrerat utvecklingsarbetet på att öka täckskiktets tjocklek och på att höja cementinnehållet med minst 40 procent. Det händer att betongen självspricker redan vid gjutningen och yrkesarbetare skakar på huvudet åt eländet. Ökningen av alla kemiska tillsatser bidrar till att det spricker än mera."Att någon konstruktionsdel i ett större projekt uppvisar mindre ytdefekter är inte ovanligt när man gjuter komplexa konstruktioner" säger Trafikverkets projekt- och byggledning. Skanska har gjutit 34 sådana komplexa takplattsmonoliter utan sprickor i ytan. NCC och JM med flera vet också hur man gör. Jag har detta förslag:Gör genast en skonsam vattenbilning av de spruckna ytorna. Då kan man lära sig hur djupt sprickorna nu går, konstatera om kanaler under stålet uppstått och se hur väl injekteringen lyckats. När alla dåliga partier är borta kan man gjuta om de ytorna med en rätt teknik!Det är dags att sluta bygga in felen om och om igen. Trafikverket bör arbeta för höjd kvalitet och produktivitet.

Yngve Alvarsson, vd för Formconsult

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.