Digitalisering av byggprojekt kan motverka högre byggmaterialkostnader

Ingen har undgått den förestående materialbristen inom byggindustrin till följd av att Cementa inte längre får bryta kalk vid anläggningen i Slite på Gotland. Kalk behövs inte bara för de stora volymerna cement, även gipselement är en viktig materialkomponent som drabbas av detta. Men redan innan det stod klart att brytningen i Slite måste upphöra så hade priserna för byggmaterial stigit rejält i Sverige och hela Europa. På ett år, mellan juli 2020 och juli 2021 steg de svenska byggmaterialkostnaderna med hela 11,9 procent.

Hitta kostnadsbesparingar

Bakom den internationella trenden ligger bland annat stigande råvarukostnader. Orsaken står dels att finna i hur pandemin stört de många leverans- och tillverkningskedjorna, dels hur faktorer som ökade elpriser för materialtillverkning slår. Tillverkningen av cement, gips och stål är mycket energiintensiv och prognosen är att elpriserna kommer ligga kvar på en högre nivå, åtminstone på kort sikt. Även koldioxidcertifikaten bidrar till kostnadsökningen, förra året kostade ett sådant 25 euro, i år får man betala 57 euro. Fortsätter den ökningen och når 100 euro så kan det innebära en fördubbling av de europeiska cementpriserna.

I stället måste byggföretagen se sig om efter kostnadsinbesparingar på andra håll.

Inom branschen är det bara delvis möjligt att föra över denna kostnad till köparen, även om det är nödvändigt att även dessa får bära en del av bördan. I stället måste byggföretagen se sig om efter kostnadsinbesparingar på andra håll. Ett sådant är att minska felen i byggandet, vilket bland annat kräver en satsning på förbättrad kommunikation och dokumentation i byggprocessen. En sådan förbättrad kommunikation kan dessutom hålla nere kostnader för projektledning och administration, vilket spar stora pengar. På Planradar har vi sett hur kunder sparat in upp mot sju timmar varje vecka på detta sätt, genom en effektiv, digitaliserad ärendehantering och kortare, mer flexibla kommunikationskedjor i sina projekt. För en medelstor entreprenör blir det snabbt stora belopp, samtidigt som det eliminerar arbetsmoment som ofta skapar frustration och irritation bland medarbetarna. I en tid där projekten ofta involverar fler företag än tidigare, vilka dessutom ofta har medarbetare som inte alltid pratar perfekt svenska, är system som förenklar kommunikation närmast att betrakta som en hygienfunktion.  

Samordning krävs för lönsamhet

Redan 2018 kom Boverkets rapport ”Kartläggning av fel, brister och skador i byggsektorn”. Där angavs de sammanlagda kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader kopplade till ineffektiv användning av resurser till 59–73 miljarder årligen. Lägger man till indirekta följdkostnader överstiger kostnaderna 110 miljarder kronor varje år.  

Slutsatsen är att en digital transformation av byggföretagens projektkommunikation, administration och felhantering blir en viktig del i arbetet med att kompensera för de högre materialkostnaderna. Samtidigt är tiden ändå inne att effektivisera dessa aspekter av projekten, särskilt då verktygen finns och de gigantiska ekonomiska incitamenten talar för denna förändring. 

Alla möjligheter till förbättrad samordning av de svenska byggprojekten måste tas tillvara om branschen ska utvecklas och behålla sin lönsamhet.