Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Ekonomer lever kvar i stenåldern"

”BNP mäter enbart ekonomiska transaktioner i ett land och mätningen sker märkligt nog utan någon hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt transaktionerna har. Till exempel så räknas inte föroreningar, utsläpp av växthusgaser, skador på ekosystemet, utfiskningen och resursslöseri in som negativa poster”, skriver Johnny Kellner, Veidekke, starkt oroad över att många ekonomer tar för lätt på klimatfrågan.

Publicerad: 7 Maj 2012, 11:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I en debattartikel i Dagens Nyheter i mars skriver Michael Hoel, professor i nationalekonomi vid Oslo universitet, att det inte ger någon effekt om Sverige går före i klimatpolitiken. Han anser även att en grupp av länders åtaganden, såsom EU:s medlemsstater, har en försumbar effekt på klimatförändringarna eftersom det finns ”kostnader” förknippade med ambitiösa utsläppsåtaganden.

Michael Hoels synpunkter står i tydlig kontrast till den ansedda ekonomen Nicholas Stern, tidigare chefsekonom i världsbanken och ekonomisk rådgivare till premiärminister Tony Blair, som säger ”klimatförändringarna är det största marknadsmisslyckandet som världen hittills skådat”.

Enligt Nicholas Stern skulle det i dag kosta ungefär två procent av världens årliga BNP att begränsa klimatförändringarna. Det är redan dubbelt så mycket som 2006. Att kostnaden ökar beror enligt honom på fem års dröjsmål och på att utsläppen påverkar klimatet mer än man visste då. De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna omnämns överhuvudtaget inte av Michael Hoel.

Sverige och andra länder inom EU måste föregå med egna goda exempel inom klimatområdet och på det sättet vara en pådrivare och en förebild för att inspirera andra länder att följa efter. Det sämsta och långsiktigt ekonomiskt mest förödande vi kan göra är att intala oss att det inte är någon idé att göra någonting.

Det är viktigt att industriländer såsom Sverige föregår med goda exempel och bidrar till utvecklingen med ny miljöteknik som vi dessutom med fördel kan exportera. Goda exempel på detta är Ångströmslaboratoriet i Uppsala där de blivit världsledande på solcellsteknik. Den svenska modellen med miljövänlig fjärrvärme baserad på biomassa är ett annat exempel på teknik som ett litet land som Sverige kan exportera, så även vår energieffektiva byggteknik.

För att nå trovärdighet och respekt måste man kunna visa upp miljöteknik i det egna landet och påvisa dess möjliga påverkan på minskade koldioxidutsläpp.Världen har förändrats sedan BNP-begreppet infördes i slutet av 1800-talet. Valet av ekonomisk strategi borde i dag självklart handla om hur vi hanterar framtida välfärd i förhållande till vår egen.

Hur långt sträcker sig egentligen vår generations ansvar för kommande generationer? Nästa generation har ju inga möjligheter att påverka dagens beslutsfattare, men det är de som får leva med dess konsekvenser. Har vi i de ekonomiska analyserna verkligen råd med att inte ta hänsyn till effekterna på ekosystemet och slöseri med jordens resurser?

BNP mäter enbart alla ekonomiska transaktioner i ett land och mätningen sker märkligt nog utan någon hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt transaktionerna har. Till exempel så räknas inte föroreningar, utsläpp av växthusgaser, skador på ekosystemet, utfiskningen och resursslöseri in som negativa poster. Det är till och med så att ju fler trafikolyckor som inträffar desto mer ökar BNP-tillväxten.

Johnny Kellner

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.