Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Energi- och miljömålen haltar fortfarande"

Svenska myndigheter och EU har satt upp hinder för möjligheterna att minska koldioxidutsläppen, skriver Johnny Kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke i Sverige. Ska EU klara sina miljö- och energimål måste EU lösa svårigheterna med motsatta intressen mellan EU och enskilda länder.

Publicerad: 11 Mars 2011, 08:34


Svensk energi- och klimatpolitik måste acceptera det faktum att Sverige i dag är en del av Europa. Det svenska elnätet är redan sammanlänkat med kontinenten. Trots detta styrs energi och klimatpolitiken i praktiken av nationella hänsyn i det stora hela.

I dag påminner även EU:s politik på energiområdet mest om en brokig samling subventioner till stöd för den egna industrin. Det har hittills varit omöjligt för EU att driva igenom beslut om en gemensam minsta koldioxidskatt för Europa.

Sverige har gynnats av stora naturtillgångar i form av vattenkraft, bioenergi och goda förutsättningar för vindkraft. Svensk tillverkad koldioxidfri el har alla förutsättningar att bli en framgångsrik miljöexportvara. Cirka 96 procent av den svenska elproduktionen är i dag koldioxidfri.

På kontinenten är elpriset högt och elanvändningen per capita är hälften av den svenska. Handel med el kommer att medföra att skillnaderna i elpris mellan länderna i Europa utjämnas.

Om vi i Sverige fortsätter att använda mer än dubbelt så mycket el som på kontinenten innebär detta radikalt högre elkostnader för oss.

EU har föreslagit att kraftvärmens (produktion av både el och värme) andel bör fördubblas till 2020.

Verkningsgraden för ett kolkondenskraftverk i Europa är drygt 30 procent, resten kyls bort.

Samma sak gäller för kärnkraften. Skulle det vara möjligt att utnyttja den värme som kyls bort i alla kondenskraftverk skulle den räcka till att värma alla Europas byggnader. Det är bara fjärrvärmenäten som saknas och de är relativt billiga att bygga ut.

En ökad andel kraftvärme hos fjärrvärmebolagen tillsammans med vindkraft, minskad elvärme i byggnader och övrig eleffektivisering skulle skapa förutsättningar till en ökad och lönande elexport.

Sverige skulle med andra ord både kunna tjäna pengar på ett bra teknikkunnande samtidigt som vi gör en stor miljöinsats genom att skapa förutsättningar att minska utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverken i Europa.
Tyvärr är svenska kraftvärmeverk hämmade av den svenska energibeskattningen. Kraftverk som använder bränsle för enbart elproduktion slipper bränsleskatt för sina förluster, medan värme från kraftvärmeverk delbeskattas. Slöseri med jordens resurser ger med andra ord skatteavdrag i det svenska energiskattesystemet, medan resurshushållning i kraftvärmeverk beskattas.

Om två av våra myndigheter, Boverket och Energimyndigheten, tog ett ännu större miljöansvar och samarbetade skulle tilltron öka.

Boverket har med hänvisning till regleringsbrevet valt att tolka att de inte har juridiska befogenheter att införa primärenergifaktorer för energi i byggbestämmelserna (BBR). Danmark har redan infört detta. Finland inför detta 2012. Primärenergifaktorn för el är i Damark 2,5.

Energieffektiviseringsutredningen har motsvarande primärenergifaktorer i sitt förslag till regeringen. I en ännu inte publicerad rapport från en arbetsgrupp inom Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme förelås också primärenergifaktorn 2,5.

Primärenergi är den energimängd som totalt går åt för att producera en energienhet, från utvinning av energiråvara till levererad nyttighet. Från vaggan till graven med andra ord. För fjärrvärme kan man ofta ansätta primärenergifaktorn 1. För el således 2,5. Elen har i detta fall 2,5 gånger högre värde än fjärrvärme. Det går också att uttrycka det så att ett kondenskraftverk har en verkningsgrad på 40 procent resten kyls bort.

Ett ytterligare onödigt hinder är att Energimyndigheten saknar vilja och förmåga att presentera ett gemensamt beräkningssätt för koldioxid för el vilket är nödvändig för byggsektorn. Det viktiga är inte att utsläppskvoten behöver vara vetenskapligt exakt utan det väsentliga är att alla utgår från en gemensam värde.

Johnny Kellner

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.