Energieffektivitet för alla

Under 1950-talet styrdes energisparande i våra byggnader av de nästan perfekta anvisningarna BABS 1950. Perfekta – för att alla parametrar som behövde beaktas vid dimensionering fanns med och inga andra. Nästan – för att ett avsnitt med följande innehåll saknades:

”De U-värden som anges i dimensioneringstabellen innebär att nuvärdet på varje kilowattimme som sparas genom aktuell åtgärd ska motsvaras av E kronor/kWh och år.  Detta ska gälla för alla åtgärder som påverkar en byggnads energisituation varvid E-värdet bestäms av myndighet för att acceptabel energieffektivitet ska kunna uppnås.”

Det ekonomiska utfallet styrs av E-värdet

Vid de revideringar som skett har först Planverk och senare Boverk bortsett från detta och i stället valt att styra med parametrar som haft mycket litet med saken att göra och därmed hindrat övriga aktörer att finna ekonomiska lösningar i stället för att hjälpa till genom att införa E-värden kopplade till energiprisutvecklingen.

Alla komponenter som påverkar energisituationen i en byggnad får i sitt sammanhang ett E-värde som avgör det ekonomiska utfallet oberoende av om man bryr sig om värdet eller inte. Ett gott skäl för att bry sig är att om alla komponener i ett objekt ges samma E-värde blir den sammanlagda kostnaden optimal. Objektet Sveriges hela framtida produktion av byggnader är inget undantag.

Visserligen känner ingen till något exakt E-värde men Boverket borde dock kunna  presentera något som visar sig avvika högst 50 procent från vad man siktat på. Det skulle räcka för att begränsa den totala kostnaden för försörjningen av energi i byggnader till 2 procent utöver av vad den skulle ha bli blivit om man känt till och enligt gamla beprövade metoder beaktat alla nutida och framtida kostnader.

Då skulle marknaden även bli rättvis för alla aktörer där åtgärder för olika funktioner i olika typer av byggnader kunde anpassas till varandra utan onödiga fördyringar. Vidare skulle alla kalkyler för åtgärder som påverkar en byggnads energisituation ge begripliga, entydiga och optimala resultat och alla kalkylavsnitt skulle kunna kopplas ihop till en logisk kedja från start till mål.

Att E -värdesdimensionering är optimal kan visas på ett excelark där alla ändringar uppåt och nedåt inom en fast  kostnadsram alltid ger ökad energiförbrukning i objekt där alla komponenter dimensionerats för E-värden.

Dagens regelverk ger högre energiförsörjning

Där kan man också direkt få precist besked om hur optimal isolering påverkas av gratisenergi och att E-värden ökade med 50 procent utöver det optimala ur energisynpunkt minskar förbrukningen av energi med 22,5 procent mot att den totala energikostnaden ökar med endast 2 procent. Där kan även visas att energiförsörjningen i en byggnad enbart på grund av dagens regelverk BBR ofta kostar mer än 10 procent än vad den borde.

Att detta beror på att E-värden införts kan visas på en halvtimme med hjälp av excelarket ovan. Boverket har erbjudits demonstration av detta men avböjt på grund av resursbrist. Det är onekligen lite snopet om en halvtimme saknas i ett halvt sekels resurstilldelning.

Boverket har dock i rapport 2013: 2 med fyra siffrors noggrannhet presenterat energiprisprognoser som kan omformas till E-värden. Bästa sättet att idag få nytta av våra myndigheters bidrag till dimensionering av åtgärder för energisparande i byggnader tycks därför vara att kombinera dagens byggpriser och gamla BABS 1950 med priserna för energi i Boverkets rapport 2013 och SMHI:s prognoskurvor för medeltemperatur innan de plattats till av Boverket.

Om Boverket självt hakar på och avstår från att blanda in onödiga nödlösningar skapas ett komplett regelverk som håller i Evärderliga tider.

Jan Sjölund, civilingenjör.