Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Energikrav på byggnader måste följas upp bättre

Byggandet av lågenergihus har tagit fart i hela landet. Beställarnas krav driver på utvecklingen, men alltför ofta lever den färdiga byggnaden inte upp till kraven. Uppföljningen av energikrav behöver skärpas för att inte missgynna seriösa byggföretag, skriver Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier (BI).

Publicerad: 7 november 2013, 13:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Bygg- och fastighetsbranschen har högre energiambitioner än vad lagstiftningen kräver. Det visar en studie från LÅGAN-programmet (program för byggnader med mycket låg energianvändning) som kartlagt lågenergibyggandet i Sverige. Med lågenergibyggnad menas här en byggnad som använder minst 25 procent mindre energi än Boverkets krav.

År 2013 är ett rekordår med ett tillskott på 2 500 lägenheter i lågenergibyggnader, vilket innebär att sju procent av alla nya lägenheter finns i lågenergihus. Nästa år kommer det att finnas 10 000 lågenergilägenheter och över 1 000 000 kvadratmeter lågenergilokaler i Sverige.

Det är bra att allt fler beställare ställer energikrav som går utöver BBR-kraven. Det driver på utvecklingen. Baksidan av att ovana beställare ställer energikrav är dock att de inte riktigt vet vad de beställer eller hur kraven ska följas upp.I LÅGAN-rapporten framkommer att det skiljer mycket mellan projekterade och uppmätta energivärden. För 40 procent av de lågenergibyggnader som har två års uppmätta värden avviker den uppmätta energiprestandan väsentligt från den projekterade. Avvikelserna är både uppåt och nedåt.

Det är naturligtvis allvarligt om beställaren får ett hus som drar mer energi än beräknat. Det innebär ökade energikostnader för beställaren, men även kostnader för entreprenören för att åtgärda felet.

En annan allvarlig konsekvens av att uppmätt energianvändning avviker från den projekterade och att uppföljningen är bristfällig är att det kan löna sig att göra glädjekalkyler vad gäller energiprestandan och lämna för billiga anbud. Detta snedvrider konkurrensen till förmån för oseriösa aktörer som lovar runt och håller tunt.

För att komma till rätta med dessa problem behövs bättre uppföljning av kraven från beställarens sida, och någon form av sanktion mot entreprenören om den färdiga byggnaden inte klarar kraven.

Sveby är bygg- och fastighetsbranschens program för standardisering av uppföljning av byggnaders energiprestanda. Sveby har tagit fram en checklista med konkreta råd om vad beställare bör tänka på när de ställer energikrav, utvärderar anbud, skriver avtal och följer upp energiprestandan. Det finns även en avtalsmall, Energiavtal 12, som kan användas för att reglera energikraven och koppla ett vite till om de inte efterlevs. Tydlighet från beställarens sida minskar riskerna för både beställare och entreprenör.

Jag rekommenderar att beställare alltid använder Svebys metoder för uppföljning av energikrav. Det är ett sätt att låta byggentreprenörer tävla på lika villkor och få en god kvalitet i lågenergibyggandet i Sverige. "

Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier_red@byggindustrin.com

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.