"Estetikens dilemma är inte synligt för blotta ögat"

Arkitektens våta drömmar kan bokstavligen gå i uppfyllelse när det senaste modet med burspråk och terrasser utgör en stor del av fasaderna. Visserligen en liten detalj i hela bygget men mycket viktig för brukarna/fastighetsägarna. Prospekten på livfulla fasader är onekligen estetiskt tilltalande och dessutom lockande för presumtiva bostadskonsumenter som söker balkonger, terrasser och spännande yttre. Erfarenheten visar tyvärr att det krävs extra ordinära lösningar för tätskikt och avrinningar kring terrasser/balkonger, särskilt ovanför uppvärmda rum.

Vatten utifrån problem sen länge

Vatten utifrån har sedan länge förorsakat problem trots att de flesta arkitekter och konstruktörer är medvetna om att nederbörden kommer från ovan i varierande riktningar och vinklar. Det kan inte förväntas att brukaren/köparen av en bostad ska kunna bedöma om bygganden är säkrad mot inträngande vatten.
Vem har det största intresset av att verka för ett hållbart byggande? Naturligtvis är det bostadskonsumenterna och samhället. Dessutom kan också producenterna tjäna på att bygga förvaltningsanpassat. Men vem är det som ställer kraven? Bostadsproducenterna tror sig veta vad som efterfrågas. Tyvärr gäller det bara kosmetika som golv, väggar, teknisk utrustning i lägenheten, stora fönster och balkonger/terrasser. Bostadskonsumentens kunskap om vad som döljer sig ”bakom tapeterna” är mycket begränsad. En bilköpare behöver som regel inte fundera på om bilen klarar en regnskur. Intresset och förmågan att kika ”bakom tapeterna” är troligen begränsat. Bostadsproducenterna har därför eller borde ha ett extra stort ansvar för byggnadens hela livslängd.

Varför inte bygga hållbart från början?

Med dagens ”produktionsvänliga” byggen beaktas inte förvaltningsskedet i tillräcklig omfattning vilket innebär att skötsel, underhåll och reinvesteringar blir kostsamma. Så varför inte bygga hållbart från början? Merkostnaden är marginell och medför lägre förvaltningskostnader. Efterarbetena vid slut- och garantibesiktningar blir färre och enklare att åtgärda vilket även förbättrar byggmästarens resultat. Byggfel som inte upptäcks vid besiktningar drabbar ofta fastighetsägarna när garantitiderna löpt ut. En blick i backspegeln på dåliga lösningar ger en bra möjlighet att undvika kostsamma byggfel för både producenten och brukaren.
Det vore naturligtvis önskvärt att utbildningen inom arkitektur och byggnadsteknik  implementerar en ny kurs/ämne i byggsystematik som integrerar yttre utformning och inre planlösningar med installationssystemen. Inte bara för dagens teknik utan även för framtida kompletteringar och byten. I avvaktan på att utbildningen inom byggvetenskapen kompletteras kan hållbarheten förbättras avsevärt. Alla bostadshus behöver kontinuerlig service och underhåll samt omfattande reinvesteringar. Det bör särskilt observeras att kostnaderna under 50 års förvaltning är många gånger högre än produktionskostnaden. När byggnaden projekteras finns det stora möjligheter tillgodose behovet av förvaltningsoptimerade lösningar.  
Fortsatt utveckling av byggteknik, material och utformning är både bra och nödvändigt men inte med bostadskonsumenterna som ofrivilliga försökskaniner.

Åke Etsmar, bostadsdebattör