Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag01.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Etik och utveckling hör samman!

”Att vi i Sverige inte lyckats få en mer kraftfull samverkansinriktad utveckling vid upphandlingar och genomförande av projekt tyder på att förändringstrycket på främst offentliga beställarorganisationer varit svagt och spretigt. I länder som England och Australien har däremot partnering etablerats starkt efter ökat förändringstryck från samhället,” skriver teknologie dr Bengt Toolanen, Luleå.

Publicerad: 26 April 2013, 14:36

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


För en effektivisering av byggsektorn är en förtroendebaserad och utvecklad samverkan där parternas samlade kunskaper, kompetenser och krafter mobiliseras för uppnående av höga målsättningar fundamentalt.

Jämsides krävs även att nya genomförandekoncept utvecklas, testas och analyseras i samverkan mellan byggprocessens parter, vilket ställer höga krav på etiska och moraliska förhållningssätt hos aktörerna. I annat fall kan innovativa processupplägg kvävas av irrationella skäl innan dessa kunnat få bredare acceptans på marknaden.

Utöver traditionella samverkansformer, styrda mycket av allmänna bestämmelser (AB), finns nyare samverkansformer där ambitionen är att parternas samlade kompetenser tillgodogörs effektivare genom att förtroendeuppbyggande och samverkansbejakande organisations- och transparenta administrativa strukturer appliceras vid projektgenomförande. Konceptet partnering är ett av de mest kända internationellt och har även applicerats vid projektgenomföranden i Sverige. Gedigna kunskaper om detta kan hittas från internationella forskningsprojekt.

Att vi i Sverige inte lyckats få en mer kraftfull samverkansinriktad utveckling vid upphandlingar och genomförande av projekt tyder på att förändringstrycket på främst offentliga beställarorganisationer varit svagt och spretigt. I länder som England och Australien har däremot partnering etablerats starkt efter ökat förändringstryck från samhället. Utförarsidan är däremot i allmänhet positiv till samverkanslösningar. Erfarenheterna från samverkansinriktade projekt är i allmänhet goda. I de fall utfallet inte varit helt tillfredsställande har detta berott på att upphandlingar och genomförandet inte ägnats erforderlig omsorg. Det senare kan därmed av irrationella skäl bli ett hot mot en utveckling av nya samverkansformer.   

Ett allvarligt hot mot en uthållig utveckling av förtroendebaserade samverkansmodeller är om brister i etiska och moraliska avseenden framkommer. Jag vill här lyfta fram vikten av den etiska dimensionen efter att ha studerat projekt där samverkanskoncept applicerats. Som varnande exempel kan en nyligen genomförd offentlig upphandling nämnas där utsedd entreprenör har offererat ett synligt entreprenörsarvode som är en tredjedel av sund nivå.

Detta är enbart möjligt genom att oetiskt utnyttja brister i beställarens förfrågningsunderlag. Förfarandet är förmodligen juridiskt oantastbart men visar brister i etiskt förhållningssätt som kan menligt påverka samverkanslösningars framtida utveckling.

För samverkansinriktade genomförandeformer bör branschens parter snarast arbeta fram speciellt anpassade allmänna bestämmelser, ett ABS för samverkansentreprenader, så att bland annat ansvars- och ekonomiadministrativa regelverk blir anpassade till samverkansprojekts speciella förutsättningar och krav.

Bengt Toolanen, tekn. dr, Luleå universitet

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.