Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ett steg tillbaka

Näringsdepartementets förslag för energianvändning i nybyggda hus förvånar. Den mycket låga ambitionsnivån är ett steg tillbaka, skriver Johnny Kellner, Veidekkes energiexpert.

Publicerad: 9 Mars 2012, 13:32

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Näringsdepartementet har skickat ut en remiss om regeringens tolkning av EU:s direktiv för Nära nollenergihus. Departementet föreslår som delmål en högsta energianvändning på 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år A temp inom klimatzon III (söder om Dalälven) vilket är liktydligt med Boverkets nya krav i BBR 19. Den mycket låga ambitionsnivån i förslaget har väckt stor förvåning av en majoritet av byggbranschen som betraktar energidelmålet som ett steg tillbaka.

Det anmärkningsvärda är att detta delmål redan är uppfyllt av en stor del av byggbranschen sedan flera år. Det är till och med svårt att överstiga 90 kilowattimmar per kvadratmeter när man installerar någon form av värmeåtervinning för flerbostadshus. Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet rekommenderar sedan något år tillbaka branschen med 75 kilowattimmar per kvadratmeter inom zon III vilket ska jämföras med departementets förslag på 90 kilowattimmar per kvadratmeter. Kretsloppsrådet representerar hela byggsektorn och Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. Tydligen känner inte Näringsdepartementet till vad deras eget expertorgan rekommenderar.

Det måste också vara besvärande för näringsdepartementet att man hänvisar sitt förslag till Boverkets kostnadskonsekvensanalys. Boverket anser att deras eget förslag för nya BBR 19 inte är fastighetsekonomiskt lönsamt. Boverkets slutsatser överensstämmer inte med branschens erfarenheter. För bostäder med någon form av värmeåtervinning nås alltid en lägre nivå än 90 kilowattimmar per kvadratmeter i zon III. Byggindustrin borde rimligtvis inneha en större erfarenhet av fastighetsekonomi än Boverket i dessa frågor.

Boverket anser att deras byggregler inte ska ta hänsyn till energtillförselfrågorna. Energikvalitetsfrågorna (exergi) är väsentliga. Primärenergifaktorer, som är ett sätt att värdesätta olika enerislag från ax till limpa måste ingå för Nära nollenergibyggnader och då också även i de nationella byggreglerna. Danmark har redan infört primärenergifaktorer och Finland kommer att införa detta under 2012. Det känns förbluffande med dagens klimatdiskussion att Boverket som statlig myndighet inte tar egna initiativ i frågan med departementet. Primärenergifaktorer kan mycket väl inrymmas i tolkningen av regeringens regleringsbrev. Boverkets attityd och därigenom regeringens hållning korresponderar också dåligt med Nordiska ministerrådets strävan att de nordiska länderna ska arbeta för enhetliga nordiska byggregler. En rimlig primärenergifaktor för el bör ligga kring 2,5 och för fjärrvärme 1. Branschorganisationerna Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme är eniga om dessa primärenergifaktorer. Det är även Energieffektiviseringsutredningens (SOU 2008:110) utgångspunkt i en rapport som har överlämnats till regeringen.

Byggnader ska stå i minst 75 år. Då är det väsentligt att verkliga energibehov redovisas så att inte tekniska anordningar med en kort livslängd, exempelvis värmepumpar, sker på bekostnad av byggnadens klimatskal inom fjärrvärmeområden. En tydligare termologi bör i stället vara byggnadens egentliga värmebehov. Värmepumpar minskar inte byggnadens värmebehov utan enbart andelen köpt energi i form av ökat andel el- och eleffektbehov. Energisnåla flerbostadshus i nivå med EU-direktivets Nära nollenergibyggnader tenderar att bli allt mer installationsintensiva med balanserad ventilation med värmeåtervinning och styr och reglersystem. Komplexiteten börjar närma sig nivån med kontorshus. Starka farhågor finns för att dessa byggnader riskerar att få en sämre inomhusmiljö vid bristande underhåll. Det är därför nödvändigt att snarast intensifiera utbildningen av kvalificerade drifttekniker.

Ett gemensamt sätt att beräkna utsläppskvoter av framförallt koldioxid är nödvändigt vid produktval för husets drift. I dag redovisar både byggbolag, förvaltande bolag och även vissa kommuner sina utsläpp av koldioxid under produktion och drift på ett sätt som passar dem bäst i sina årsredovisningar. Bygg- och fasighetsbolag och kommuner använder ofta nordisk elmix och ibland svensk elmix i sina redovisningar med risk för att en dubbelbokföring kommer att ske. I egentlig mening har vi ingen svensk eller nordisk el på marknaden. Elnätet är i dag sammankopplat med kontinenten även om det ännu finns kvar flaskhalsar som begränsar överföringen.

Det väsentliga är inte att nå ett strikt vetenskapligt enhetligt beräkningssätt utan det viktiga är att alla redovisar lika. Detta borde vara ett självklart konsumentkrav. Bilindustrin har exempelvis redovisat sina utsläpp av koldioxid på ett gemensamt sätt i decennier. Frågan är komplicerad men just av detta skäl är det extra betydelsefullt att regeringen ger i uppdrag till Boverket att ta fram gemensamma riktlinjer. EU-direktivet ställer ju tydliga krav på att energitillförseln ska vara närproducerad och förnybar.

Johnny Kellner

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.