Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Fem punkter för en bättre arkitekturpolitik"

STD-företagen, branschorganisationen för Sveriges teknik- och arkitektföretag, ser fem punkter som måste lyftas upp i ljuset när framtidens arkitekturpolitik diskuteras: forskning, utbildning, kompetenscentrum, upphandlingsregler och kommunernas roll. Det skriver Magnus Höij och Annica Carlsson,på STD-företagen.

Publicerad: 27 januari 2015, 17:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Svensk arkitektur och svenskt teknikkunnande mår bra, både i landet och i vår omvärld. Men vi ser förändrade förutsättningar för både bransch och samhälle framför oss. STD-företagen, branschorganisationen för Sveriges teknik- och arkitektföretag, ingår en referensgrupp till den just nu pågående utredningen om framtidens arkitekturpolitik, som leds av Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö. Ur vårt perspektiv är det framför allt fem olika områden som behöver extra belysning.

Forskningen måste utvecklas. Inom samhällsbyggnadssektorn finns ett utvecklingsbehov av nya processer, modeller och tekniker. Utöver detta behövs utvärdering av projekt som nu genomförs, i syfte att anpassa befintliga och framtida modeller till kommande behov och krav. Här kan mer forskning bidra med viktiga insatser.

Utbildningarna måste stärkas. Utbildningarna, inte minst arkitektutbildningen, behöver stärkas. Vi står inför komplexa typer av utmaningar – sociala, miljömässiga och ekonomiska – som kommer att ställa nya krav på utformningen av vår fysiska miljö. I förlängningen ställer detta nya krav på utbildningarnas utformning. Ekonomi och juridik är också ämnen som behöver en starkare ställning i utbildningarna än de har i dag.

Kompetenscentrum behöver inrättas. Kompetensen inom den fysiska planerarutbildningen behöver stärkas, både inom teknik och inom estetik. Därför föreslår vi att ett kompetenscentrum för stadsutvecklingsfrågor inrättas. Centret ska erbjuda utbildning inom omvärldsanalys, scenariobyggande samt framtidsstudier.

Kommunernas roll behöver tydliggöras. I "Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design" från 1998 diskuterades statens roll som förebild och lagstiftare. Det var viktigt då och är viktigt nu. Nu behöver kommunernas roll lyftas. Vi ser gärna att kommunerna åläggs att ha en stadsarkitekt. De uppgifter vi ser framför oss innefattar ansvar för strategi, implementering och uppföljning av arkitektur och långsiktiga värden i kommunens roll som markägare, byggherre och planerare. Det kommunala planmonopolet behöver också diskuteras. Planmonopolet är en svårbemästrad parameter när bostadsbyggande och infrastruktursatsningar ska samordnas.

Upphandlingsreglerna behöver ses över. Kvalitet och kompetens måste väga mer i upphandlingarna än de gör i dag. Principen med lägsta timpris vid upphandling värderar inte långsiktighet, hållbarhet och kvalitet i tillräcklig omfattning. Ändrade upphandlingsregler leder i förlängningen till en mer hållbar stadsplanering.

Arkitektur- och samhällsbyggnadsfrågorna är framtidsfrågor givet de utmaningar vi ser. Vi är övertygade om att våra fem punkter bidrar till förbättrade förutsättningar för företagen att verka. Det gynnar både de enskilda företagens och Sveriges utveckling.

Magnus Höij och Annica Carlsson, STD-företagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.