Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Framtidens byggmaterial"

Problem med enstegstätning visar hur byggmaterial och byggmetoder orsakar fel och hur domstolar ska se på ansvarsfrågan i liknande fall. Samtidigt måste byggsektorn kraftigt minska sin stora energiförbrukning både under byggandet och byggnadernas användning och där får nya material en växande betydelse, skriver Roland Ekstrand.

Publicerad: 23 Mars 2016, 11:40


Vilken påverkan har dagens bygg-material på klimatet? På klimatkonferensen i Paris blev 195 länder överens om att vi människor påverkar klimatet och att vi har ansvaret att för att vända utvecklingen.

Klimatmötet satte klokt nog inte upp några kvantitativa mål utan det är upp till respektive land att själva bestämma vilka mål man vill ha och hur man skall nå dem.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Uppvärmning av våra byggnader svarar för en mycket stor andel av vårt totala energi-behov. 2021 ska alla hus som byggs vara nära noll energi hus vilket betyder att husen borde ha ett klimatskal som minimerar behovet  tillförd energi för uppvärmning.

Tyvärr tvistar man om hur man ska beräkna energiåtgången och om vad som menas med begreppet nära nollenergihus. Det naturliga är att man redovisar klimatskalets energieffektivitet inte bara för de närmaste 10 åren utan redovisningen ska omfatta hela husets livslängd.

Högsta domstolen har i en prejudicerande dom slagit fast att byggarens ansvar gäller också efter att garantitiden gått ut om man använt felaktig byggteknik.

Det är ett perspektiv vi måste klara av att ta med oss samtidigt som vi fortsätter att förbättra material och metoder för att minimera byggandets totala utsläpp av växthusgaser.

En central fråga är klimatpåverkan från dagens byggmaterial. Som ett exempel kan man titta på foamglas. Det är ett isoleringsmaterial som produceras av återvunnet glas. Att tillverka en kubikmeter kräver en energimängd motsvarande 550 kilowattimmar.

EPS (Expanded Polystyrene) som är plastisolering kräver 1 300 kilowattimmar. Använder man betong, trä eller stål till stommen i huset så blir klimatbelastningen därefter.

Utifrån en livscykelanalys kan man se hur klimatpåverkan kan bli under exempelvis de kommande 50 åren. Frågor som man måste ställa är hur byggmaterialet förändras under den valda tidsperioden exempelvis när det gäller formstabilitet, fuktegenskaper eller i olika risksituationer på grund av klimatförändringar, översvämningar eller egenskaper vid bränder.

Här finns givetvis stora utmaningar när det gäller alla nya byggmaterial. Mot detta ska vägas hur mycket nya material skulle kunna minska byggsektorns energiförbrukning.

På Chalmers har man med gott resultat testat ny byggteknik som heter WoodXGlass som använder två byggmaterial som tillsammans erbjuder fördelar. Korslimmat trä är ett byggmaterial som bidrar till skogens egenskaper som kolsänka samtidigt som det är ett byggmaterial med stor hållfasthet.

Trähus som har många hundra år på nacken visar att trä är ett bra byggmaterial. Foamglas används, tillsammans med korslimmat trä, som isolering. Materialet har fördelen att det inte tar åt sig någon fukt och har bra isolerande funktioner.

Olika material som betong, trä, stål och glas kommer alltid att vara givna komponenter i byggandet. Varje material har sina givna fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv när de mäts och utvärderas ur hållbarhetssynpunkt och energiåtgång vid tillverkningen.

Problemen med enstegstätning i kombination med organiska material belyser hur det kan gå fel och hur domstolarna i framtiden ska se på ansvarsfrågan.

Utmaningen är hur vi med forskningens hjälp och egna erfarenheter ska våga satsa vidare på nya framtidsmaterial och kombinationer av dessa för att sänka byggsektorns klimatpåverkan både under projekttiden och åtskilliga decenniers användande.

Ska vi klara utmaningen att minimera våra utsläpp av växthusgaser så måste byggindustrin dra sitt strå till stacken – speciellt nu när vi måste öka bostadsproduktionen med flera hundra tusentals nya bostäder
under de närmaste åren.

Roland Ekstrand, Svensk Klimatcertifiering

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.