"Framtidens hus måste klara ett extremt väder"

Miljöpartisterna Ulf Kamne och David Suomalainen skriver i ett debattinlägg på byggindustrin.se den 12 september att en tävling bör utlysas om 2000-talets landshövdingehus med fokus på miljö och att husen då till största del ska byggas i trä.

I debatten om hållbart byggande verkar det hos en del finnas en önskan att utse ett vinnande material, det vill säga utse bästa material ur miljösynpunkt. Vi hör påståenden om att ”det är mer miljövänligt att bygga i trä”.

Det gör mig bekymrad. Eftersom det inte är sant – det finns inga fakta som stödjer det påståendet. Tyvärr är det inte heller så enkelt som att utse ett vinnande material och därmed har man löst hela klimatfrågan gällande byggandet. Jag är förvånad över att debattörerna bara fokuserar på byggprocessen när utgångspunkten vid allt byggande måste vara att minimera den totala miljöbelastningen ur ett livscykelperspektiv.

Det är komplicerat att utvärdera en byggnads klimatpåverkan från vagga till grav. Men kunskapen ökar och idag finns det standardiserad metoder för livscykelanalyser, LCA-metodik,  för att göra sådana utvärderingar.

Självklart finns begränsningar med meto­diken, till exempel tar de ofta inte alls hänsyn till hur mycket farliga kemikalier som används i huset. I ett utvecklingsprojekt ”Robust LCA” har LCA-metodiken granskats av experter och man har enats om ett antal rekommendationer till hur en LCA för en byggnad ska göras.

Representanter för byggmaterialen trä, stål och betong har medverkat i projektet och ställt sig bakom rekommendationerna. Utförs en LCA för en byggnad enligt dessa riktlinjer finner man att skillnaderna mellan olika materials totala miljöpåverkan under en byggnads livlängd i de flesta fall är små och resultatet av beräkningen kan variera beroende på det enskilda projektets förutsättningar.

Och då är betongens största klimatpåvekan beaktad, det vill säga den koldioxid som frigörs vid cementframställningen. Det visar sig till exempel att transporterna har stor betydelse för klimatpåverkan vilket betyder att det är positivt att välja material från närområdet, att sjö- och järnvägstransporter är bättre än lastbilstransporter och så vidare. Det har också stor betydelse hur lång livslängd man gör beräkningen på.

Vanligt är att man gör beräkningen på 50 år vilket missgynnar betong där en livslängd på 100 år är mer realistiskt.

När vi bygger för framtiden måste också hänsyn tas till att klimatet håller på att förändras. Det betyder att vi måste bygga dagens hus så att de även klarar framtidens klimat. Husen behöver en tät klimatskärm som kan motstå det mer extrema väder som vi sannolikt står inför: stormar, skyfall, översvämningar, bränder och liknande extremhändelser.

Och lösningen ska vara långsiktigt robust, det vill säga den ska vara väl beprövad, innehålla så enkla och tåliga konstruktioner som möjligt och klara kvalitetskraven i löpande byggproduktion, i projekt efter projekt. Att det sedan ska hålla i minst 100 år tycker jag är en självklarhet. Och vad kan då vara klokare ur klimatsynpunkt än att ge husen stomme och klimatskal med lång livslängd. Med betong klarar man det – det finns det massor av bevis på.

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong