"Fyra av fem bostadsbyggare väljer att bygga billigt och kortsiktigt"

I vår bransch vill vi numera kalla oss samhällsbyggare. Vi vill bidra till något riktigt fint – ett långsiktigt hållbart samhälle. Här ska den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen gå hand i hand. Inte minst när det gäller bostäder.

Men är det så vi faktiskt agerar?

Svaret är nej. Det visar resultatet i en ny undersökning från Svensk Byggtjänst.
Enligt undersökningen tar endast 20 procent av landets största byggherrar inom flerfamiljsbostäder stor hänsyn till livscykelkostnaden när de bygger nytt.
Detta innebär att fyra av fem bostadsbyggare lägger för liten vikt vid livscykelperspektivet. Istället fokuserar de på en så låg produktionskostnad som möjligt. Att detta leder till högre driftskostnader, fler problem i brukarfasen och ökad miljöpåverkan blundar man för.

Ett allvarligt glapp
Undersökningen, som vi genomfört i samarbete med Industrifakta, pekar på ett allvarligt glapp mellan byggproduktionen och förvaltningsfasen då det gäller flerbostadshus. Produktionen borde syfta till att skapa bostäder med långsiktigt låga driftskostnader, hög boendekvalitet och låg miljöpåverkan. Men som det ser ut idag är målet för produktionsfasen allt för ofta ensidig prispress.

Undersökningen baseras främst på omfattande intervjuer med 80 av de största byggherrarna inom flerfamiljsbostäder. Tillsammans står det för ungefär 90 procent av bostadsbyggandet i Sverige. Här finns allmännyttiga bostadsbolag, kooperativa byggherrar, privata hyresbolag och byggföretag som producerar bostadsrätter i egen regi.

Kortsiktiga kalkyler
I undersökningen anger 73 procent av de tillfrågade byggherrarna att den vanligaste orsaken till att man håller nere investeringskostnaderna vid nyproduktion av flerfamiljshus, är svårigheter att få ihop den kortsiktiga kalkylen.

Undersökningen visar också att privata byggherrar inom bostäder är något mindre benägna att ta hänsyn till livscykelkostnaden än offentliga och kooperativa byggherrar.

Det är fokuseringen på produktionskalkylen som gör att man inte bryr sig om livscykelkostnaden i tillräcklig omfattning. Kan vi få en effektivare och billigare produktionsprocess, utan att tumma på kvaliteten, så frigör vi pengar till att fördjupa oss i hur det färdiga huset ska bli bättre och billigare i drift. Vi får råd med bättre byggnadsdelar och system.

Börja agera!
Undersökningen visar att det ändå finns ett tydligt medvetande och ett ökat tryck vad gäller livscykelkostnaderna i bostadsbranschen. Hela 83 procent av de tillfrågade byggherrarna menar att de ser tecken på att livscykelkostnaderna håller på att få ökad betydelse när de bygger nya bostäder.

Och byggherrarna pekar tydligt på vad de tror kan leda till en effektivare produktionsprocess. Nämligen mer standardiserade konstruktioner och planlösningar (59 procent av de tillfrågade) samt effektivare planering och samordning med till exempel BIM, Building Information Modeling, (48 procent).

Detta är bra åsikter. Men det krävs något mer - en samhållande kraft för att skapa ett mer långsiktigt agerande.

Jag tycker att det borde utvecklas nya modeller och styrmedel som belönar dem som bygger för långsiktiga värden. Hur många besiktningsanmärkningar fick byggnaden? Hur ser drifts- och energikostnaderna ut efter ett antal år? Hur nöjda är brukarna efter en tid i byggnaden?

Det går att hitta modeller och det är byggherrarnas ansvar att utforma dessa. De ska leva med byggnaderna och dra nytta av modellerna i många år.

Vi kan inte smita undan längre. Vi måste börja agera fullt ut och göra verklighet av livscykeltänkandet. Och utgå från kalkyler - ekonomiskt, socialt och ekologiskt - som sträcker sig många år framåt i tiden när vi producerar bostäder och andra byggnader.

Erik Hellqvist