Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

God skogsskötsel ger klimatvinst

”Vi behöver skilja på metodval och indata respektive erhållna resultat”, skriver professor Leif Gustavsson. Han betonar att material ska ses i ett livscykelperspektiv för att bedöma dess klimatprestanda.

Publicerad: 29 Mars 2012, 09:55

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Trämaterials klimategenskaper beror på flera faktorer. Två avgörande faktorer är skogsbruket och hur trämaterial slutligen omhändertas. Om vi hugger ned träd utan återplantering frigörs koldioxid till atmosfären och lägger vi trämaterial på en avfallstipp kan metan produceras som är en mycket mer kraftfull växthusgas än koldioxid. Det är kontraproduktivt för klimatet. Men ett hållbart skogsbruk och ett klokt slutligt omhändertagande av trämaterialet ger andra förutsättningar. En internationell vetenskaplig metaanalys av 21 vetenskapliga analyser av trämaterials eventuella klimatfördelar visar att trä har klimatfördelar jämfört med icke träbaserade produkter vid ett hållbart skogsbruk och klokt slutligt omhändertagande av trämaterialet.

Vid analys av växthusgasbalanser av byggnader är det viktigt att studera hela livscykeln för en byggnad och alla relevanta flöden av växthusgaser från naturresurs till kvittblivning. Analyserna är komplexa med osäkerheter men med detaljerade systemanalyser är det möjligt att kvantifiera klimatpåverkan från olika konstruktionsmaterial i enlighet med vad ledande internationella forskare anger.

Vi behöver skilja på metodval och indata respektive erhållna resultat. Vetenskapligt baserad metodik och vederhäftig indata krävs normalt för publicering i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Resultat som visar att ett material ger mindre utsläpp av växthusgaser är sedan en konsekvens av analysen. Material som har lägre utsläpp av växthusgaser kan sedan gynnas med policy-åtgärder (typ en generell koldioxidskatt eller motsvarande) men det är en fråga för politiska beslut.

Bostadshus med betongstomme har mindre uppvärmningsbehov än ett bostadshus med trästomme genom betongens större termisk massa men minskningen är relativt marginell i ett nordiskt klimat med dagens energieffektiva hus. Skillnaden i värmebehov på grund av  den termiska massan är därför mycket mindre än det ökade energibehovet för att producera betonghus jämfört med att producera trähus.

När betong vittrar tas koldioxid upp från atmosfären. Mängden koldioxid som tas upp är mindre än den mängd som avges i själva processen vid cementtillverkningen. Vi kan krossa betongen och lägga den på upplag och därmed öka upptaget av koldioxid. Ligger den på upplag under tre månader efter det att huset använts under 100 år kan kanske en tredjedel av den koldioxid som avges i själva processen återbindas och uppemot två tredjedelar om vi lägger krossad betong på upplag under 30 år.  Men energiåtgången för att krossa betongen är betydande och används fossil energi kan utsläppen av koldioxid bli större än om inte betongen krossas. Återbindningen av koldioxid har en förhållandevis marginell betydelse för koldioxidbalansen vid produktion av byggnader.

En av målsättningarna med vår forskning är att bättre förstå hur vi kan minska användningen av energi och naturresurser, minska de miljöskadliga utsläppen och förstå betydelsen av att öka användningen av förnybara material och energikällor inom den byggda miljön i ett livscykelperspektiv.

För att uppföra en byggnad behövs en mängd olika material och vi behöver mer kunskap om hur vi kan minimera primärenergianvändning och utsläppen av växthusgaser över byggnaders livscykel och hur olika material kan samverka på ett bra sätt. Växjö kommun, med ambitionen att vara Europas grönaste stad, har byggt åttavånings passivhus med trästomme som värms med fjärrvärme från biobaserad kraftvärmeproduktion. Det förefaller vara en bra strategi för att nå en naturresurseffektiv och klimatsmart byggd miljö.

Leif Gustavsson leder forskargruppen för en Hållbar Byggd Miljö vid Linnéuniversitetet. Forskare i gruppen har de senaste fem åren publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar, se www.lnu.se/sber

1, Sathre, R. & O´Connor, J. (2010). Meta-analysis of greenhouse gas displacement factors of wood product substitution. Environmental Science and Policy, Vol. 13, No. 2, pp 104-114.

2, Sathre R., Dodoo A., Gustavsson L, Lippke B., Marland G., Masanet E., Solberg B., and Werner F. (in press). Comment on “Material nature versus structural nurture: The embodied carbon of fundamental structural elements”. Environmental Science & Technology.

3, Dodoo A., Gustavsson L., and Sathre R. 2012. Effect of thermal mass on life cycle primary energy balances of a concrete- and a wood-frame building. Applied Energy, 92: 462-472.

4, Dodoo A., Gustavsson L. and Sathre R. (2009) Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resources, Conservation and Recycling, Vol. 53, No. 5, pp 276-286.

5, Eriksson E., Gillespie A., Gustavsson L., Langvall O., Olsson M., Sathre R. and Stendahl J. (2007) Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research, Vol. 37, pp 671-681.

6, Gustavsson L. and Joelsson A. (2010) Life cycle primary energy analysis of residential buildings. Energy and Buildings, Vol. 42, No 2, pp. 210-220. (Utnämnd av Yale professor som en av världens tre bästa artiklar om LCA på byggnader vid Greenbuild konferensen i Toronto 2011.)

7, Gustavsson L., Joelsson A. and Sathre R. (2010) Life cycle primary energy use and carbon emission of an eight-story wood-framed apartment building. Energy and Buildings, Vol. 42, No 2, pp 230–242.

8, Gustavsson L. and Sathre R. (2006) Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, Vol. 41, No. 7, pp 940-951. (most cited article published in Elsevier's Building and Environmentbetween 2005 and 2008)

Leif Gustavsson, professor i Byggteknik

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.