Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Het debatt om infrastrukturskulden

Publicerad: 1 Mars 2018, 11:41

Sandro Scocco, Arena Idé, och Maria Börjesson, VTI, drabbade samman om infrastrukturskulden.

Foto: Anders Siljevall

Är investeringarna i infrastruktur för låga? Infrastrukturskuldens vara eller icke vara debatterades under Sveriges Byggindustriers Forum för bostäder och infrastruktur.


Som brukare av kollektivtrafik är det lätt att svara ja på frågan om investeringarna i infrastruktur är för låga, slog Lars-Johan Blom, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, fast innan han beskrev den debatt om begreppet infrastrukturskuld.

– Att vi investerar för lite i infrastruktur har Trafikverket varit inne på när de presenterat sin nationella plan. Näringslivet har också engagerat sig och 2013 kom en rapport från Svenskt Näringsliv som slog fast att Sverige hade en infrastrukturskuld på 300 miljarder då kapitalstocken bör växa i takt med BNP.

Rapporten fick dock mothugg från Finansdepartementet som menade att den offentliga kapitalstocken inte behövde öka i samma takt som BNP. Enligt dem var det rimligare att relatera till kapitalstocken till befolkningen, vilket gav en finare kurva.

Finansdepartementets slutsats delades av Finanspolitiska rådet som 2015 ansåg att investeringarna i järnväg har varit förhållandevis höga.

Rapport ifrågasätter ljus bild

Förra året kom rapporten ”Under falskt flagg”, författad av bland andra Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, som ifrågasätter Finansdepartementets ljusa syn på infrastruktursatsningarna i Sverige.

– Vi var nyfikna över bilden som de började måla upp runt 2012. Hur kan det vara en så stor skillnad i uppfattningen från tidigare, förklarade Sandro Scocco.

Eftersom befolkningen växer långsammare än tillväxten ger det en finare kurva än om man skulle jämföra med BNP. En annan skillnad var att Finansdepartementet började presentera statistiken i löpande priser i förhållande till BNP istället för fasta.

– Man kan jämföra med bostadsmarknaden där relativpriset på bostäder har ökat. Infrastrukturinvesteringar har blivit dyrare. Svenska folket bor i en i infrastruktur-etta, men Finansdepartementet säger att de bor i en tvåa. I reala termer har investeringarna krympt, menade han.

Idag står infrastrukturinvesteringarna för mindre än en procent av BNP. Sandro Scocco ser de nuvarande och föregående regeringar som orsaker till att infrastrukturinvesteringarna har naggats i kanten.

– Det är uppenbart att regeringen Reinfeldt behövde frigöra medel för skattesänkningar. För regeringen Löfven handlar det om att nå överskottsmålen. Om det är regeringen som signalerade till tjänstemännen eller om de på eget bevåg skiftade syn på infrastrukturen är svårt att säga.

Upprustning före nyinvestering

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, delade inte åsikten att infrastrukturen har försämrats i och med minskande investeringar. Snarare har systemet rustats upp effektivt och teknikutvecklingen kommer leda till ökade effektiviseringar.

– Trafikverket kallar det trimningsåtgärder. Små åtgärder som får stor effekt. Man kan inte jämföra Sverige idag med hur det såg ut för hundra år sedan. Idag har vi ett transportsystem som klassas som bäst i nästan alla jämförelser. När trängselskatten infördes i Göteborg var det svårt att se var trängseln fanns någonstans

Sandro Scocco menade att Finansdepartementets redovisning och huruvida pengarna används effektivt eller inte var två olika debatter.

– Det är förstås oerhört viktigt att vi använder det vi har på bästa sätt. Men det finns inget i utvecklingen idag som säger att tekniken kommer leda till mindre behov av infrastrukturinvesteringar i framtiden.

Maria Börjesson menade att det finns effektivitetsproblem i fördelningen av resurser till infrastruktur.

– Infrastruktur är en av få sektorer där kommuner och regioner kan be staten om pengar. Det minskar incitamenten för att pengarna ska användas effektivt, för då kan man ju kommunerna gå miste om pengar.

I paneldiskussionen som följde var tågförseningar i centrum. Men Maria Börjesson såg inte några nya höghastighetsspår som den bästa lösningen på det bekymret.

– Jag skulle gärna vilja se beläggen för att förseningarna har blivit fler. Men förseningarna uppstår för att vi blandar tågslag på samma bana. Det sitter få människor på de långsammare regionaltågen som tar upp utrymme för snabbtågen. Sätt dessa människor på bussar istället. Det är en billigare åtgärd som skulle snabba på järnvägen.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.