Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Hoppet står till enskilda motioner i riksdagen

”Vi i branschen får efter riksdagens bifall till regeringens icke-beslut i energifrågorna driva på utvecklingen åt rätt håll bäst vi förmår. Och det gör vi redan. I slutänden är det dock byggherrarna som styr och därför är det helt centralt hur byggreglerna är utformade angående byggnaders energiprestanda”, skriver Swedisols vd Conny Pettersson.

Publicerad: 28 Maj 2012, 13:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I onsdags bifölls regeringens proposition ”Vägen till mer effektiva energideklarationer” i riksdagen. Enligt rubriken handlade den enbart om våra energideklarationer. Så var inte fallet.

Propositionen berörde hela EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD2, utom artikel 9. Direktivet har stor betydelse för hur vi kommer att bygga i framtiden.

Beslutet i riksdagen, som i praktiken var ett icke-beslut, innebär att Sverige inte gör några som helst skärpningar eller förändringar av byggreglerna. Detta trots att EU har angett en hög ambitionsnivå. Enligt Swedisols mening strider detta mot de krav som ställs i EU:s direktiv.

Vår tolkning är att direktivet kräver flera förändringar av de svenska byggreglerna utifrån följande grundsyn:

• Det styrande kravet ska vara utformningen av byggnadens klimatskal. Det ska utformas lika oavsett vilken uppvärmningsform och energikälla som väljs initialt.

• Därför måste relevanta krav på U-värde ställas på de delar av byggnaden som ingår i klimatskalet, samt för byggnadens genomsnittliga U-värde.

• Byggnaders energiprestanda ska styras av ett bra klimatskal och kompletteras med krav på specifik energianvändning och effektbehov. Ska energianvändningen halveras till 2050 är detta en helt nödvändig utgångspunkt, både vid nyproduktion och renovering.

Vårt grannland Danmark har presenterat en bra lösning, den så kallade nya 2020-klassen. De krav man har för ett flerfamiljshus på 1 000 kvadratmeter är en energianvändning på 54 kWh per kvadratmeter och år. Fram till 2020 ska denna ner till 20 kWh.

Sett i det danska ljuset är det obegripligt att regeringen driver igenom ett beslut i riksdagen som går ut på att inget behöver göras i Sverige. Detta samtidigt som regeringen själv satt upp målet om en halvering av byggnaders energianvändning till 2050. Hur är det tänkt att målet ska nås?

Vi tror att många riksdagsledamöter förlitade sig på regeringens bedömning och därför inte fördjupade sig i frågan och vidden av det icke-beslut som låg inbäddat i propositionen. I våra kontakter med företrädare för de olika riksdagspartierna under våren fick vi bekräftat att alla inte hade uppmärksammat att det låg mer i propositionen än rubriken signalerade.

Nu när beslutet är taget kan vi därför bara hoppas på och uppmana riksdagens ledamöter att lägga motioner om nödvändigheten att ändra dagens byggregler, i enlighet med EU:s direktiv. Under tiden driver vi i branschen på utvecklingen åt rätt håll bäst vi förmår. I slutänden är det dock byggherrarna som styr och därför är det helt centralt hur byggreglerna är utformade angående byggnaders energiprestanda. Att dessa ändras är den enda möjligheten att nå vårt ambitiösa mål.

Conny Pettersson, vd Swedisol,  mineralullsproducenternas branschorganisation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.