Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Hyresregleringen är dyr för samhällsekonomin"

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, reagerar på Barbro Engmans, ordförande i Hyresgästföreningen, inlägg i Byggindustrin 7/2014 med anledning av Nybyggarkommissionens rapport. Hyresregleringen kostar samhället cirka 10 miljarder kronor varje år. En protektionistisk hållning är inte att ta samhällsansvar, skriver Björn Wellhagen.

Publicerad: 4 mars 2014, 14:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Barbro Engman har än en gång tolkat fakta på sitt eget sätt. Nybyggarkommissionen anser att det är principiellt önskvärt att avskaffa bruksvärdessystemet/ hyresregleringen. Kommissionen konstaterar att rörligheten blir lägre på bostadsmarknaden genom reglerade hyror. Det är naturligtvis så att när en större bostad i det äldre helt reglerade beståndet har samma hyra som en fyrtio procent mindre ny bostad så finns det svaga incitament till att flytta. Varför byta ner sig till en mindre bostad om du ändå får betala lika mycket i hyra?Andra negativa effekter av hyresregleringen är att många tvingas stå i kö för en hyreslägenhet. Varför ska vi acceptera ett system där människor ska stå i kö för en bostad? En del tröttnar på kösystemet och köper ett hyreskontrakt svart istället. Hyresregleringen skapar alltså ett olagligt beteende hos människor.

De 170 000 ombildningar som skett från hyresrätt till bostadsrätt sedan 20 år tillbaka är också ett tecken på nackdelar med hyresregleringen. Om en hyresfastighet är värd 10 miljoner kronor som hyreshus så är den i ett attraktivt läge som bostadsrätt värd betydligt mer, 12 kanske 14 miljoner kronor. Detta eftersom den reglerade hyran styr intäkterna. Det är därför rationellt för ägare av hyresfastigheter att ombilda dem och sälja dem som bostadsrätter i stället. Mer än hälften av alla ombildningar som skett är när privata fastighetsägare sålt sina fastigheter.

Boverket beräknade i höstas de samhällsekonomiska kostnaderna till 10 miljarder om året till följd av hyresregleringen. Det är självklart så att detta system inte är optimalt för bostadsmarknaden, vilket också Nybyggarkommissionen konstaterat. Den förordar en längre övergångsperiod från en reglerad till ett system med marknadshyror. Den bedömningen stämmer väl med vad Sveriges Byggindustrier menar. Nämligen att det krävs en utfasning av hyresregleringen på 10–20 år samtidigt som ett stöd på individnivå fasas in för individer som får svårt med högre hyresnivåer. Enligt utredningen EU, allmännyttan och hyrorna rör det sig om en mindre del av hyresgästerna som omfattas av ett sådant förslag. Kombinationen av dessa åtgärder gör att de boende kan bo kvar. Den förmögenhetsomfördelning som sker kan hanteras med justerade skattenivåer för hyreshus som i sin tur finansierar individstödet.

Sveriges Byggindustrier anser att en bättre anpassning av hyrorna till de boendes värderingar bidrar till en bättre fungerande bostadsmarknad med kortare bostadsköer, färre ombildningar och minskad olaglig handel med hyreskontrakt. Det gör också att viljan att investera i hyresbostäder ökar. Allt detta förstår kommissionen och de ekonomer som uttalar sig i frågan. Barbro Engmans tolkning att det är omöjligt att avveckla hyresregleringen ter sig därför mycket underlig. Låt oss i stället diskutera hur vi kan få en fungerande hyressättning där konsumenterna sätts i centrum och trösklarna för dem som står utanför bostadsmarknaden minskar. En protektionistisk hållning för ett dåligt fungerande hyressättningssystem är inte att ta samhällsansvar Barbro.

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.