Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Kontraproduktiva nödlösningar i BBR"

"Att hushålla med energiåtgärder i byggnader är egentligen mycket enkelt. Det räcker med elementära kunskaper om byggfysik och byggekonomi för att kunna bestämma både byggkostnad och inverkan på energiförbrukning för varje komponent som kan komma i fråga vid projekteringen. Sedan är det bara att successivt införa komponenterna i aktuellt projekt efter stigande byggkostnad per årligen sparad kilowattimme", skriver energidebattör Jan Sjölund.

Publicerad: 5 Juni 2014, 12:32


Proceduren bör avslutas då byggkostnaden per årligen sparad kilowattimme för den sist införda komponenten bedöms överskrida vad det ska anses vara värt att årligen spara en kilowattimme. (Ee kronor/kilowattimmar och år).

Genom att ålägga marknadens aktörer att rätta sig efter ett visst värde på Ee, så kallat E-värde, skulle alltså våra myndigheter kunna bestämma hela omfattningen av en optimal satsning på energisparåtgärder i våra byggnader. Något exakt E-värde hittar man knappast men den som vill bestämma något slipper inte i från att ta ställning i frågan och det är viktigt att se till att alla med likvärdiga förutsättningar ges samma E-värde eftersom det ger optimala resultat. Detta innebär att det måste vara våra myndigheters sak att bestämma E-värdet.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

E-värdet behöver inte vara särskilt exakt för att bli en utmärkt styrparameter. Om det exempelvis skulle visa sig att valt värde hamnat 50 procent fel innebär detta att man missar teoretiskt minimum med endast 2 procent beroende på att allt annat kan göras rätt. Och om man ändå inte är nöjd med vad marknadens aktörer åstadkommit efter att ha fått göra sitt bästa ett tag är det bara att över lag ändra E-värdet något. Ökat ekonomiskt manöverutrymme är vad som behövs och absolut inga nya obegripliga dimensioneringsförutsättningar.

Med E-värdesstyrning skulle det också skapas en rättvis marknad utan onödiga frågetecken där allmänt vedertagna kalkyler ger meningsfulla resultat. Det kan förväntas medföra förbättrad teknikutveckling för energisparåtgärder och bättre anpassning till andra funktionskrav. Att det med införandet av ett E-värde äntligen skulle finnas ett bestämt mått för begreppet energieffektivitet måste rimligen också öppna för sund självsanering och självkontroll inom branschen.

För dem som efterlyser minimal projektering skulle boverket kunna upprätta en tabell med färdiga standardlösningar anpassade efter aktuellt E-värde. Boverket har tydligen inte insett fördelarna av öppet redovisa värdet av sparade kilowattimmar. I regelverket BBR bestäms omfattningen av energibesparande åtgärder i stället av faktorn specifik energianvändning multiplicerad med en bjälklagsyta. Men bjälklagsytan i fråga är mycket dåligt korrelerad med det faktiska resursbehovet, vilket leder till en extra ökning av medelkostnaderna för energiförsörjning med minst 5 procent. Men det öppnas även för den enkla och generella regeln – allt löser sig bara man öser på tillräckligt någonstans.

Rättar man sig efter BBR kan man dock bara i undantagsfall efter viss möda komma i närheten av den kostnadsnivå man genast finner med E-värdesstyrning. Den femprocentiga kostnadsökningen enligt ovan yttrar sig för den enskilde projektören i att det som passar i ett objekt inte gör det i ett annat, även om alla sakskäl talar för samma lösning i båda fallen. Att det sen är fritt fram för olika aktörer att värdera sparade kilowattimmar på eget sätt gör inte saken lättare. I övrigt presenteras enbart kontraproduktiva nödlösningar i BBR, trots att ju ingen nöd föreligger. Det kan inte vara en uppgift för myndigheter uppgift att blockera kunskaper.

Myndigheter ska inte ersätta beprövade rutiner och förutsättningar med kontraproduktiva påhitt, utan nöja sig med att se till att ofrånkomliga kunskapsluckor blir så små och så enhetligt hanterade som möjligt. Efter detta mycket goda råd återstår bara att önska Boverket lycka till i det revisionsarbete som pågår. Det ska bli intressant att se om man väljer att göra alldeles rätt eller om man framhärdar i att vingla vidare ett tag till efter fel spår.

Jan Sjölund, energidebattör

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.