Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Koppla byggbonusarna till livscykelkostnaden"

Det krävs en ny affärsmodell som styr mot långsiktiga vinster och värden. En bonus som betalas när man ser att en byggnad fungerar på rätt sätt i drift skulle vara ett sätt att få ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle, skriver Erik Hellqvist, vd Svensk Byggtjänst.

Publicerad: 15 November 2010, 09:59

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Vi som jobbar med samhällsbyggnad måste börja fråga oss vad som är vinst och värde – på riktigt.

I dag ligger fokus allt för starkt på den kortsiktiga produktionskalkylen. En undersökning från Svensk Byggtjänst visar till exempel att fyra av fem byggherrar inom flerfamiljsbostäder lägger liten vikt vid livscykelkostnaden. I stället prioriteras lägsta möjliga produktionskostnad.

Alltså; dagens bygg- och fastighetsverksamhet försöker tjäna pengar på framtida kostnader. Vad är det för typ av vinst? Vad är det för värden som skapas?

Vi hoppas på aktieutdelningar och bonusar nästa kvartal. Men räkningen försöker vi skicka till nästa generation. Är det ärligt? Är det hållbart byggande?

Och vem vinner på detta? Kan det vara byggherrarna? Tja, kanske spar man pengar mycket kortsiktigt. Men snart kommer ökande driftkostnader, minskad attraktivitet på hyresmarknaden och minskade fastighetsvärden. I "bästa fall" lyckas dagens chefer lämna över till efterträdare eller så säljs fastigheten innan bristerna börjar kosta, och då får någon annan ta smällen.

Är det kanske entreprenörerna som lurar byggherrarna med billiga lösningar och kortsiktighet? Nej, i alla fall inte om man ska tro Skanskas och NCC:s koncernchefer. Under ett seminarium på Ingenjörsvetenskapsakademien i september efterlyste de en starkare politisk styrning mot hållbart byggande:
– Skärp kraven, det går att göra mer. Låt oss konkurrera med kompetens och inte bara med pris, var budskapet från Olle Ehrlén, NCC. Och kollegan Johan Karlström, Skanska, instämde.

Är det från politikerna som lösningen ska komma? Visst finns det mycket regering, stat och kommun kan bidra med. Men exempelvis Lagen om offentlig upphandling utgör inga begränsningar för de offentliga byggherrarna att lyfta fram kvalitet och långsiktighet framför produktionspriset. Och frågan är om regler och bidrag kan lösa helheten.

Jag tror att vi tillsammans – politiker, byggherrar och entreprenörer – måste skapa en ny affärsmodell för samhällsbyggandet med långsiktiga vinster och värden. En affärsmodell med incitament som styr mot hållbarhet ur de tre vedertagna perspektiven (ekonomiskt, ekologiskt och socialt).

Här skulle man kunna ha ett bonussystem som inte belönar lägsta produktionskostnad och kvartalsvinster. I stället skulle bonus betalas ut när man ser att byggnader fungerar på rätt sätt i drift.

Kanske ska de ansvariga ses i byggnaden med ett par års intervall framåt i tiden och göra uppföljningar och dra lärdomar. Hur ser kostnadsbilden ut? Hur nöjda är brukarna? Hur stor är miljöpåverkan? Kanske ska bonusen delvis vara kopplad till pensionsavsättningar eller till fonder för olika syften?

Bonusar av detta slag bör, liksom dagens bonusar, inte bara vara till för de högsta cheferna, utan även för dem som arbetat med genomförandet – till exempel platschefer och helst hela vägen till hantverkarna.

Var ska vi börja? Kanske offentliga byggherrar och innovativa entreprenörer kan ta första steget. Men detta borde bli standard så fort som möjligt. Det räcker inte att vi, som i dag, nöjer oss med några få spetsprojekt att visa upp för omvärlden. Det är dags att samhällsbyggnadssektorn, vi som bygger samhället, går före och visar vägen mot hållbart agerande – på riktigt.

Erik Hellqvist

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.