Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

KTH:s högskoleingenjörer är vinnare

Stellan Lundström, professor emeritus, känner inte igen hotbilden mot KTH:s utbildning till högskoleingenjör som Per Roald ger uttryck för i Byggindustrin nr 35/2018.

Publicerad: 1 Februari 2019, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Jag var åren 2009–2016 chef för KTH:s skola Arkitektur och samhällsbyggnad. Jag var också den som under flera år diskuterade en lokalisering till KTH:s Campus för ingenjörsutbildningen i Haninge. Diskussioner fördes med KTH:s dåvarande rektor Peter Gudmundsson, avdelningschefen Per Roald, Institutionen för Byggvetenskap på Campus och inte minst företrädare för näringsliv och politik i Haninge.

Avgörande för beslutet att flytta högskoleingenjörsutbildningen från Haninge till Campus Valhallavägen var ett antal samverkande faktorer. Den viktigaste var att det skulle ske en ökad grad av akademisering. Enligt högskoleförordningen ska ”studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Oberoende av vad högskoleförordningen säger så måste det vara en fördel att undervisningen bygger på en kombination av de senaste forskningsresultaten och erfarenheter från professionella praktiker. Har man ingen akademiskt baserad utbildning så saknas egentligen motiv till att utbildningen ska ligga vid KTH.

LÄS MER: Högskoleingenjörer i farozonen?

En lokalisering till KTH:s Campus ger också möjligheter att samutnyttja lärarresurser mellan ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. Det måste ses som en fördel och inte ett hot. En annan faktor var att företrädare för politik och näringsliv i Haninge gärna pratade om fördelarna med en lokalisering till Haninge, men de kunde inte bidra med några påtagliga resurser.

Farhågorna att lokaliseringen vid Campus Valhallavägen skulle minska söktrycket har inte besannats. Tvärtom säger antagningssiffrorna. Min förklaring är att den tydliga kopplingen till begreppet samhällsbyggnad lockar ungdomarna, liksom närheten till ett stort nöjes- och serviceutbud jämfört med Haninge.

Avdelningen för Byggteknik och design skiljer sig från övriga institutioner/avdelningar i avseendet att de är 100 procent finansierade med grundutbildningsmedel. Den ”affärsmodellen ” är dock svår att hantera då verksamheten i övrigt på KTH bygger på en kombination av forskning och utbildning och att det formellt är skolan som köper utbildning av institutionerna.
Högskoleingenjörsutbildningen i Byggteknik och design är en stor och viktig verksamhet, främst för näringslivet i Stockholmsregionen som också aktivt måste ta på sig att stödja verksamheten med idéer och ekonomiska resurser. Budskapet är att högskoleingenjörsutbildningen i Byggteknik och design är en tydlig vinnare om man hittar former för att öka det akademiska inslaget samtidigt som branschen engageras.

Relaterade artiklar

Högskoleingenjörer i farozonen?

Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.