Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Kunskapsbristen i byggsektorn är ett problem!"

Byggindustrins parter har en felaktig bild av den nya standarden för invändiga mått i bostäder. Det menar organisationen DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet).

Publicerad: 19 Juni 2019, 11:36


Ämnen i artikeln:

tillgänglighetSISStandard

Byggindustrins olika parter har väsnats högljutt sedan SIS, Svenska institutet för standarder, skickade ut den nya standarden för invändiga mått i bostäder – “SS 914221:2019” på remiss.

Redan här uppdagas kunskapsbristerna. Till att börja med – det är ingen ny standard. Standarden har funnits i åratal och för att bibehålla sin relevans behöver den uppdateras och stämma överens med gällande regelverk. Eftersom det är av största vikt att vi får en hållbar och fungerande standard har DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet) valt att bidra med vår kompetens för att få bostäder utformade att möta framtidens behov. Det är fritt fram för alla aktörer att bidra och gemensamt arbeta för att få en fungerande standard över tid. Det är intressant att HSB och White Arkitekter bland många andra har starka åsikter i frågan men valt att inte engagera sig i denna revidering.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Standarden är ju också med branschens goda minne en produkt som de själva efterfrågat och anser nödvändig för effektivt och stringent byggande.

Grov och felaktig förenkling

Att funktionshinderrörelsen skulle vara positiv till att ytorna blir större är en grov och felaktig förenkling av vår målsättning. Vi vill ha ett universellt utformat samhälle, där vi bygger och utformar miljöer där alla är medräknade från början. Vi föds, växer upp och tar de första stegen ut i ett självständigt liv. Många väljer att plugga, andra att gå direkt ut i arbetslivet. Föräldraskap, arbete, fritid och ålderdom. Så ser vår livscykel ut. Men varje människas liv är unikt.

Behövs livscykelperspektiv

När det planeras för hur vi ska bo behövs ett livscykelperspektiv. I praktiken handlar det om att alla människor, oavsett vem du är och vad som sker i livet, garanteras möjligheten att kunna bilda familj, hälsa på vänner eller studera på annan ort. Den dag din bostad behöver vara tillgänglig för att den ska vara användbar, ska du inte behöva flytta bara för att bostaden inte uppnår kraven. Vi är inte ute efter yta för ytans skull. Vi är ute efter att de miljöer som skapas är funktionella oavsett om du använder rullstol, är flerbarnsfamilj, ett singelhushåll eller en åldersrik person som är i behov av hjälp i hemmet. Vi förstår att detta är komplexa frågor men undanber oss att bli utmålade som boven i dramat om dyr bostadsproduktion.

Bostaden blir också en arbetsplats

Bostaden kommer i framtiden att vara något annat än den är idag. Många människor kommer att behöva hjälp i hemmet och bostaden blir då också en arbetsplats för hemtjänstpersonal i högre utsträckning. Vi ser också att framtidens bostäder behöver formas för en mer hållbar och gemensam livsstil. Att kombinera detta är inget som bara görs med hjälp av ett trollspö. Att nyproduktion är tillgänglig är mer än en rimlig ambition. Det är den enda hållbara vägen framåt.

Det är dags att vi tillsammans – byggproducenter, funktionshinderrörelsen, myndigheter, boende och politiken – lär av varandra och höjer kompetensen. Men framförallt att vi har en konstruktiv dialog och konstruktiva samarbeten, för att gemensamt skapa framtidens bostäder. Det är angeläget, för framtiden skapas precis just nu.

Rasmus Isaksson, förbundsordförande, och Karolina Celinska, rättighetspolitisk samordnare, på DHR

Ämnen i artikeln:

tillgänglighetSISStandard

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.