Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Lagreglera exploateringsavtalen"

Det finns skäl som talar för att en reformering av lagstiftningen kring exploateringsavtal bör utredas, hävdar Thomas Kalbro, professor vid KTH. Bland annat borde kraven som kommunen kan ställa på byggherren bli tydligare.

Publicerad: 10 Augusti 2010, 08:25


I ett internationellt perspektiv är den svenska lagstiftningen restriktiv när det gäller byggherrens finansieringsansvar för offentlig infrastruktur. Det är i princip bara vägar och va-system för exploateringsområdet som byggherren är skyldig att bekosta.

Det kanske kan vara förståeligt om kommuner inte alltid vill skattefinansiera kostnader som blir en direkt följd av ett byggprojekt. Det är förklaring till att kommuner, genom exploateringsavtal och med stöd av sitt planmonopol, ålägger byggherrar ekonomiska eller andra skyldigheter som befinner sig utanför den nuvarande lagstiftningens råmärken.

Den här situationen skapar osäkerhet; byggherren har svårt att förutse vilka ekonomiska konsekvenser som i slutänden belastar projekten. Risken är att endast finansiellt starka byggherrar vågar agera på marknaden.

Andra europeiska länder, som till exempel våra nordiska grannländer, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien har i motsats till Sverige en lagreglering kring sina "exploateringsavtal". Finansieringsansvaret i dessa länder innebär grovt sett att: byggherren ska finansiera de offentliga anläggningar/åtagan¬den som är nödvändiga för genomförandet av en exploatering. Men samtidigt begränsas byggherrens skyldigheter; de måste vara skäliga och stå i rimlig proportion till den nytta byggherren har av anläggningen.

Andra europeiska länders lagstiftning kring "exploa¬te¬ringsavtal" behöver inte motivera att Sverige ska gå samma väg. Det finns dock en rad andra skäl för att en reformering av lagstiftningen bör övervägas.

? Sedan det statliga bostadsfinansieringssystemet övergick till ett marknadsorienterat byggande har de ekonomiska incitamenten för aktörerna i plan- och byggprocessen förändrats. Det nuvarande lagstödet för byggherrefinansierad infrastruktur är inte anpassat till dessa förändringar. Mot bakgrund av internationella erfarenheter vore det inte orimligt att vidga byggherrens finansieringsansvar.

? Det måste bringas ordning och reda i den varierande floran av exploateringsavtal i kommunerna (med många avtalsvillkor utanför den nuvarande lagstiftningens intentioner). Vilka krav som kommun¬erna verkligen kan ställa på byggherren behöver tydliggöras. Förhandlingar om finansieringsfrågor, baserad på oklara spelregler, ska inte vara en tidsödande stötesten i plan- och byggprocessen.

? För att byggherren ska kunna göra rimliga ekonomiska bedömningar om lönsamheten av byggprojekt, måste finansieringsansvaret vara förutsägbart innan markförvärv och projektinitiering sker. Så är inte fallet i dag!

? Exploateringsavtalen är centrala för detaljplanernas utformning och genomförande. Men det är ändå extremt sällsynt att ett förslag till exploateringsavtal följer ett planärende vid samråd och utställning av planen - medan det i andra länder betraktas närmast som en självklarhet. Här behövs det bättre transparens.

? Under senare år har statliga myndigheter allt oftare ställt krav på kommunal medfinansiering av vägar, spårvägar med mera, vilket inte sällan "spiller över" på byggherrarna. Exploateringsavtalen bör därför ses i ett större sammanhang.
För att få ett effektivare stadsbyggande finns det alltså flera skäl att tillsätta en utredning för att få en modern och tydlig lagstiftning för finansiering av infrastruktur i allmänhet, och exploateringsavtal i synnerhet.

Artikeln bygger på:
Exploateringsavtalsgruppen i Syd. (2007). Exploateringsavtal - förslag till ändrade principer.

Kalbro, T. & Smith, P. (2008). Exploateringsavtal. Lagstöd, tillämpning och förslag till nya principer. Rapport 4:104 från Fastighetsvetenskap, KTH.

Kalbro, (2009). Finansiering av infrastruktur. Svenska exploateringsavtal i jämförelse med Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. Rapport 4:110 från Fastighetsvetenskap, KTH.

Thomas Kalbro, professor vid KTH

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.