Limträ – en självklarhet i den cirkulära ekonomin

I januari beslutade regeringen om en första handlingsplan för cirkulär ekonomi med drygt hundra åtgärder inom områden som industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering. Ett av de fyra fokusområden som lyfts fram i handlingsplanen är cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster. Här är användandet av trä i allmänhet och limträ i synnerhet ett viktigt steg på vägen.

Stor potential för återbruk

Att allt material ska ingå i ett cirkulärt system där resurserna återanvänds på ett effektivt sätt, är vad hållbart byggande alltmer handlar om. Då är det smart att använda en cirkulär affärsmodell där man kan låta redan existerande byggnader få nytt liv med hjälp av bland annat limträ. Potentialen att återvända limträ är stor, vilket borde utnyttjas på ett bättre sätt under rekonstruktion och rivning. Materialet kan också användas för att öka livslängden hos befintliga byggnader och öppnar upp för ett mer flexibelt användande vilket nedan exempel visar. I slutändan handlar det om att värdesätta det som redan är byggt, både ur en hållbarhetsaspekt och med hänsyn till människors livs- och arbetsmiljöer. 

Ett bra exempel på hur limträ med fördel kan bevaras och skänka nytt liv vid renoveringar hittar vi i Skövde. Här har den tidigare kongresshallen Blå hallen högst upp på berget Billingen blåst ut och byggts om till en samlingspunkt för alla som vistas på fritidsområdet. Den ursprungliga limträstommen från tidigt 1970-tal var fortfarande i gott skick och gick därför att bevara. I det nya Billingecentret som invigdes i början av året har den kvar sin bärande funktion och fungerar även som en viktig länk mellan dåtid och nutid.   

Cirkulära system där resurserna återanvänds på ett effektivt sätt kan också innebära att man återanvänder och utvecklar befintliga byggnader med påbyggnader för att möta efterfrågan på nya bostäder och lokaler.

Cirkulära system där resurserna återanvänds på ett effektivt sätt kan också innebära att man återanvänder och utvecklar befintliga byggnader med påbyggnader för att möta efterfrågan på nya bostäder och lokaler. Ett lyckat exempel är Trikåfabriken i de gamla industrikvarteren i Hammarby sjöstad i Stockholm. Den ursprungliga tegelbyggnaden från 1926 har renoverats invändigt och fått en påbyggnad med limträstomme i fem våningar. Utöver klimatnyttan innebar valet av limträ en lättare påbyggnad som krävde mindre förstärkning. 

Långsiktighet

En tredje väg är att använda limträ vid kompletteringar av befintliga konstruktioner. Det pågår just nu i Varvsstaden i Malmö där den gamla stålstommen i Kockums historiska byggnad Gjuteriet från 1910 under våren ska kompletteras med nya konstruktioner i bland annat limträ. Även här är träets lätthet en stor fördel då det minskar belastningen på den befintliga stommen likväl som behovet av ny grundläggning. 

Välprojekterade limträkonstruktioner är som gjorda för att kunna demonteras och användas på nytt. Görs kloka beslut kring beslag, infästning och knutpunkter kan träet återanvändas och om så krävs är det lätt att ombearbeta. Det innebär att vi måste fundera på vilka material vi använder och redan vid projekteringen ha en plan för hur det ska kunna återanvändas. Här har limträ en unik position då det är tacksamt att använda med hänsyn till olika former av återbruk. 

Ett hållbart samhällsbyggande handlar om att skapa och utforma samhället på lång sikt där de beslut vi fattar i dag lägger grunden för framtiden. Nu behöver vi gå från ord till handling och verkligen visa vad vi menar med cirkulärt byggande. De goda exemplen finns redan, men de behöver bli fler. 

/Johan Fröbel, chef teknik och distribution, Svenskt Trä