Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Livscykelanalyser för hållbarhet i längden"

Behovet av nya bostäder är enormt. Fram till år 2020 vill politikerna att över 250 000 bostäder ska byggas i Sverige. Stora krav ställs också på ett mer hållbart byggande. Då gäller att perspektiven är rätt, skriver Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

Publicerad: 11 November 2015, 08:53

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

betonglivscykelanalysträLCAklimatanpassning

Ska vi bygga hållbart måste det vara ur livscykelperspektiv med fokus på långsiktighet. Men i debatten i dag om LCA (livscykelanalyser) saknas diskussion om betydelsen av livslängd. I flera sammanhang lyfts fram en rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, från 2014.

I rapporten analyserades ett flerfamiljshus byggt 2008 med betongstomme. För vald analysperiod 50 år blev förhållandet 50–50 gällande påverkan av koldioxidutsläpp för produktionsfas respektive driftsfas i det specifika projektet.

Livslängden har betydelse

Vad som däremot sällan redovisas är att samma projekt även slutredovisats i en rapport från Sveriges Byggindustrier ”Byggandets klimatpåverkan”. I den rapporten redovisas fler delar i undersökningen bland annat betydelsen av analysperiod. En beräkning gjordes även för 100 års analysperiod och då blev förhållande för produktionsfas och driftsfas i stället 30–70. Det visar tydligt att livslängden har stor betydelse för resultatet.

Flera andra projekt pågår också om livscykelanalyser. I CBI Nytt 1-2015 publicerades resultat från en studie om byggmaterial och LCA. Projektet visar att resultatet är beroende av specifika projektets förutsättningar, förutom materialval har transporterna stor betydelse, liksom behovet av underhåll under husets livslängd. Det finns många aspekter som måste tas med vid en jämförelse, inte minst livslängden.

Boverket redovisade nyligen i rapporten ”Byggnaders klimatpåverkan från ett livscykelperspektiv” ett regeringsuppdrag om kunskapsläget inom LCA i byggsektorn. Vi stödjer rapportens ambition att använda LCA som bas för sektorns klimat- och miljö-arbete. Men det är viktigt att nu komma framåt när det gäller LCA för byggnadsverk.

”Finns en bra bas”

Vi vill därför lyfta fram arbetet som bedrivits gemensamt av materialindustrin hos IVL Miljöinstitutet inom projekt Robust-LCA med att ta fram robust LCA-metodik för byggnadsverk. Branschen har fokus på frågorna och det finns en bra bas för att redan på kort sikt kunna göra entydiga, trovärdiga och standardiserade miljödeklarationer. Samhällsbyggnadssektorn har också inom Smart Built Environment beviljats medel av Formas, Vinnova och Energimyndigheten för att vid årsskiftet påbörja ett projekt för att bland annat samordna LCA och BIM.

Ska LCA på allvar användas i byggsektorn och få genomslag på klimat- och miljöarbetet krävs jämförbar och transparent LCA-metodik för byggnadsverk och att livslängdens betydelse beaktas. Vår förhoppning är att regeringen och Boverket i det fortsatta arbetet med LCA hörsammar detta och tar hjälp av och stödjer det arbete som redan pågår i branschen.

Vi ser fram emot att Boverket snarast bjuder in branschens aktörer till samtal för hur vi gemensamt kan arbeta för att med hjälp av LCA bidra till långsiktigt hållbart byggande i Sverige.

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.