Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Logistik för effektivare produktion

Byggbranschen är på väg in i en lågkonjunktur av 90-talsmått där branschens alla aktörer tvingas till stora besparingsåtgärder. Ett område där det finns en stor besparingspotential är logistik och materialhantering. Stora mängder material köps och lagras på byggarbetsplatsen långt innan det behövs, skriver här Samuel N E Lindén.

Publicerad: 1 September 2010, 07:34


Konkurrensen som uppstår när fler aktörer slåss om färre uppdrag kommer säkerligen att slå ut många små såväl som stora företag, i alla led. För dem som har viljan och orken finns det mycket att göra utan att skära i personal och resurser. Svensk forskning visar att slöseriet i byggbranschen kan vara så mycket som 35 procent av den totala produktionskostnaden. Här finns således en enorm potential till besparingar för branschens alla aktörer.

Naturligtvis är det omöjligt att över en natt ställa om en verksamhet så att slöseriet helt försvinner. Men mycket kan åstadkommas med relativt små insatser.

Ett område där det finns en stor besparingspotential är logistik och materialhantering. Stora mängder material köps och lagras på byggarbetsplatsen långt innan det behövs. Därutöver köps mycket material i små poster från lager med snabba leveranser, detta medför naturligtvis ett högre pris. När materialet sedan skall in i byggnaden får snickare och montörer släppa det värdeskapande arbetet för att hantera materialet, ofta för hand vilket är slitsamt och ineffektivt.

Med denna bakgrund som utgångspunkt har jag i min mastersuppsats specialstuderat materialhantering på ett antal husbyggnadsprojekt i Göteborgsregionen. Detta har jag gjort tillsammans med Svensk Bygglogistik AB, ett företag som specialiserat sig på materialhantering och erbjuder logistikanalyser och personal som hanterar byggmaterial kvällstid.

Mitt syfte har varit att ta reda på hur mycket det kostar att hantera materialet från lastbilen till montagestället och att identifiera slöserier vid denna hantering.

För att få en bild över hur byggentreprenörerna hanterar dessa frågor intervjuade jag ett antal tjänstemän på olika företag, bland annat arbetsledare, platschefer, projektingenjörer och kalkylingenjörer. Det visade sig snabbt att okunskapen kring kostnaderna är stor ute i produktionen. Många arbetsledare och platschefer tvings sköta logistiken med vänsterhanden samtidigt som produktionen skall fungera och en aldrig sinande mängd administrativa uppgifter tar tid och kraft. "Materialhantering är ingen fråga för oss på kalkylavdelningen" och "Kostnaderna är marginella och medräknade i enhetstiderna" var typiska uttalanden som också visar att problematiken startar redan i ett tidigt skede.

Genom att systematiskt följa upp materialhanteringen på fyra byggarbetsplatser kunde jag identifiera en mängd olika kostnader. Att materialhantering är en dyr och tidskrävande aktivitet var jag väl medveten om, men till min stora förvåning visade det sig att kostnaderna för slöseri till och med kunde vara högre än den direkta hanteringskostnaden. Med direkt hanteringskostnad menar jag den arbetstid som snickare, arbetsledare och maskiner tar i anspråk för att förflytta materialet. Därutöver finns indirekta kostnader i form av verktyg som materialvagnar, palldragare och gipsbockar som inte är beroende av arbetets effektivitet. Slöserikostnader orsakas bland annat av skador på material, omarbete och störningsmoment, dvs materialhanteringen störs av andra aktiviteter och tvärt om.

Ytterligare ett antal faktorer påverkar den totala materialhanteringskostnaden däribland kapitalbindning, väderförhållanden och på vilket sätt materialet är förpackat. De sistnämnda faktorerna kan inte påverkas under hanteringen, istället krävs det planering i tidigare skeden.

På ett av projekten hanterades gipset via teleskoptruck och placerades ut på våningsplanen 50 arbetsdagar innan montage. Gipskostnaden för hela projektet beräknades till 727 000 kronor och hanteringskostnaden till cirka 82 000 kronor. Den sammanlagda merkostnaden för slöseriet beräknades till cirka 147 000 kronor. Slöserikostnaderna blev således cirka 20 procent av materialkostnaden. Den största posten var bockhyra, 92 000 kronor och då är endast tiden från leverans till beräknat montagestart inräknat. Omflyttning av material, skador på grund av fukt, kapitalbindning var några andra kostnader som också utmärkte sig . Motsvarande slöseri för ett annat jämförbart projekt var endast 4 procent av materialkostnaden. Hanteringen av materialet var dessutom 25 procent billigare per bunt eftersom materialet kunde transporteras in via bygghissen.

Vad är det då som skiljer de ovan nämnda projekten från varandra? Svaret är logistisk planering. Det vill säga att arbetsplatsens framkomlighet, både utvändigt och invändigt, är säkerställd genom hela produktionen. Genom att tidigt i projektet tänka igenom materialhanteringen kan invändiga transportöppningar och väletablerade hissar säkerställa effektiv materialhantering.

Materialet kan levereras när det behövs och nå montagestället direkt. Entreprenörerna bör också ställa krav på hur leverantörerna levererar materialet, när de gör det och vart. Otympliga fönster bör packas lägenhetsvis på riktiga pallar så att det går att transportera dem via bygghissen. Detta sänker hanteringskostnaderna avsevärt, arbetet går dessutom att utföras på ett ergonomiskt riktigt sätt.

Reglar kan levereras samtidigt som gipset så att dessa kan placeras på buntarna vilket sparar tid vid hanteringen, pengar då antalet bockar reduceras samt att utrymmesbehovet minskar inne på våningsplanen. Eftersom en byggarbetsplats ofta är väldigt kaotisk med många aktörer som trängs om en liten yta finns det stora fördelar med att hantera material efter ordinarie arbetstid. Materialhanteringen bör då inte utföras av snickare och montörer utan av utbildad personal som enbart jobbar med materialhantering. Dessa "logistikarbetare" som kan jobba på många olika projekt har möjlighet att skaffa sig en bättre förståelse för materialhantering, eftersom detta blir deras värdeskapande arbete.

Logistikplanering är ett kraftfullt verktyg som möjliggör effektivare processer, ökat utnyttjande av fasta kostnader, minskat slöseri och framförallt effektivare produktion.

Samuel N E Lindén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.