Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Många risker med nygammal plan- och bygglag"

Nya PBL är vare sig ny eller enkel. Visserligen införs ett antal nyheter men dessa är okontroversiella och hade inte behövt utredas i åtta år. Flertalet av de oklarheter som utmärker den nuvarande lagen finns kvar i den nya, skriver Åke Rådberg, chefsjurist på Sveriges Byggindustrier.

Publicerad: 9 Augusti 2010, 14:09


När det gäller förenklingar tycks det främst handla om språkliga omskrivningar och omflyttningar av paragrafen, det vill säga ren klåfingrighet. När man ändrar i juridisk text ändras ofta innebörden, även om man inte har tänkt sig det. Därmed riskerar den rättspraxis som har byggts upp under ett par decennier att bli värdelös. Resultatet blir minskad förutsebarheten.Bland nyheterna i lagen märks att kravet på att obligatorisk bygganmälan slopas. Det betyder att byggåtgärder antingen kräver bygglov eller anmälan, inte både och. En annan nyhet är att ett bygglovsbeslut måste lämnas inom tio veckor från det att fullständiga ansökningshandlingar inkommit. Flertalet kommuner har redan i dag kortare handläggningstider varför reformen inte är så dramatisk. En mer dramatisk ändring är att det införs en rätt till planbesked. Den som tänker vidta en åtgärd som kräver detaljplan har rätt att få besked av kommunen inom fyra månader om den tänker inleda sådant planarbete. Det är ett steg i rätt riktning. Ett avslagsbeslut ska motiveras, men det kan tyvärr inte överklagas eftersom det skulle strida mot det kommunala planmonopolet.Bygglovsprövningen ska i fortsättningen omfatta frågor om byggnaden är lämplig för sitt ändamål och är tillgänglig för handikappade. Det är bra. Mindre bra är den komplikation som tillkommit i slutskedet av beredningen. Då uppmärksammades att det nya förslaget inte hade beaktat krav på anpassning till landskapsbilden, natur- och kulturvärden samt historiska och kulturhistoriska värden. Lösningen blev att hela kapitel 2, som gäller för planläggning, kastades in i bygglovsprövningen. Konsekvenserna av det har ännu inte hunnit redas ut. Exempelvis torde det innebära att byggrätter som har tillkommit i detaljplanen kan överprövas och undanröjas genom bygglovsbeslut. Därmed ökar osäkerheten för både blivande och befintliga fastighetsägare om vad som gäller, vilket kan påverka värderingen av marken. Det förfaringssättet strider helt mot kravet på förutsebarhet. Bland de frågor som förblir olösta finns problemet med följdkrav vid ombyggnader. Det är en stor och ekonomiskt betydelsefull fråga. Den som gör större ändringar i en del av en byggnad kan enligt lagen tvingas utföra följdändringar i andra delar av huset.  Det vanligaste följdkravet gäller hissinstallation. Byggprocessutredningen lämnade ett förslag till lösning som regeringen inte godtagit. Förändringen som nu görs är rent språklig. I dag kan följdkrav aktualiseras om ändringen innebär att den befintliga byggnaden får en avsevärt förlängd brukstid. I nya PBL gäller det om byggnaden påtagligt förnyas. Den frågande bygglovssökande hänvisas till att söka villkorsbesked om vilka följdkrav som ska gälla i ett visst fall. Det beskedet är dock inte bindande för kommunen! Förutsebarheten är därmed illusorisk. Andra olösta frågor är hur bygglovsbeslut ska vinna laga kraft och hur begreppet mindre avvikelse från detaljplan ska tolkas. I det senare fallet ändras ordalydelsen från "mindre" till "liten" vilket i praktiken torde innebära en utvidgning eftersom liten är större än mindre.En av de större frågorna under utredningstiden gällde om den kvalitetsansvarige skulle finnas kvar. Svaret är ja. I nya PBL är rollen klokt nog omdöpt till kontrollansvarig. Samtidigt har man tydliggjort och utvidgat de uppgifter som åvilar den kontrollansvarige, vilket är positivt. Mindre lyckat är att man begränsar möjligheten för entreprenören att verka som kontrollansvarig. Rent olyckligt är att man helt avstår från att återinföra rollen ansvarig arbetsledare (arbetsansvarig) på entreprenörsidan. En god ordning hade varit att koppla kravet på en kontrollansvarig till krav på en arbetsansvarig med motsvarande kompetens. Det skulle bidra till en efterfrågad kvalitetshöjning inom byggandet. Regeringens förhoppning att detta kan ske på frivillig väg är inte realistisk. Den byggande - som ofta är en konsument - är inte beredd att utan tvång betala vad en sådan utbildningssatsning skulle kosta. Konsumenten väljer i stället en mindre kunnig men billigare entreprenör.Vidare kan konstateras att inte heller nya PBL innehåller några bestämmelser som riktar sig till entreprenören. Den centrala gestalten inom byggandet finns inte med i den lag som reglerar just byggandet. Märkligt!

Åke Rådberg, chefsjurist på Sveriges Byggindustrier

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.