Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Mehmet - vad händer med bostadsbyggandet?"

”Hållbarhet, rörlighet, finansiering, effektiv plan- och bygglovsprocess och en parlamentarisk beredning för bostads- och infrastruktur är viktiga frågor för de utmaningar som bostadsbyggandet och samhället står inför. Byggindustrin finns här som samtalspartner”, skriver Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på BI.

Publicerad: 6 November 2014, 11:03


Ämnen i artikeln:

bostadsbristbostadsutvecklingsubventionerMehmet KaplanPolitik

Samarbetsregeringen har som mål att bygga 250 000 nya bostäder till år 2020 eller 50 000 om året. Små hyresrätter och studentlägenheter är prioriterade. Vägen dit går via ökade stimulanser och stärkt kreditgivning enligt regeringsförklaring och statsbudget. Villkoren är okända och inga pengar finns avsatta. Vad kommer att krävas för att nå målet?

Vilken hjälp ger konjunkturen? Hushållens konsumtion är drivkraften men den kommer att minskas genom ökade skatter. Bolåneräntorna fortsätter vara låga och bostadspriserna stiger. Striktare amorteringskrav och oro i omvärlden kan höja hushållens sparande. Företagsskattekommitténs förslag om neutral bolagsskatt i sin nuvarande utformning missgynnar bostadsföretag och skulle minska byggandet. Ingen av dessa faktorer kommer att bidra till ett ökat byggande. Signaler om kommande stimulanser har dessutom den effekten att projekt som kan komma ifråga för stöd skjuts på framtiden. En kraftig ökning av sysselsättningen skulle givetvis öka efterfrågan på bostäder men det är inte ett troligt scenario.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Sveriges Byggindustriers senaste prognos säger att 34 000 bostäder påbörjas 2015. Om vi förlänger prognosen i fem år så kommer det att byggas 170 000 bostäder fram till 2020 utan stimulanser. Mellanskillnaden 80 000 bostäder utgör då det byggande som ska stimuleras.

Vad kostar stimulanser till 80 000 bostäderna för staten? Senast när liknande stimulanser fanns uppgick de till mellan 100–300 000 kronor per bostad. Om syftet är att gynna studenter och unga på bostadsmarknaden så måste stödet vara det högre beloppet eftersom det riktas till betalningssvaga grupper. Det innebär att kostnaden skulle hamna på 24 miljarder kronor för att nå uppsatt mål eller cirka 5 miljarder kronor om året.

Statens utgifter för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppgår i dag till 1,5 miljarder kronor. Normalt brukar utgiftsökningar inom ett utgiftsområde i budgeten balanseras genom motsvarande utgiftsminskningar inom samma område. Här finns alltså inte mycket att omfördela. Då måste i stället pengar tas från andra utgiftsområden eller skatten höjas. En utmaning för regeringen och bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).

Från byggindustrins sida diskuterar vi gärna breda lösningar med syfte att gälla över lång tid. Det är viktigt för att få till stånd en bostadsmarknad som gör att människor kan flytta till arbete och studier. Så skapas förutsättningarna för tillväxt och ökad välfärd. Det vill vi bidra till. Bostadsbyggandet är en viktig pusselbit här.

Hållbarhet, rörlighet, finansieringsförutsättningar, effektivare plan- och bygglovsprocess och en parlamentarisk beredning för bostads- och infrastruktur är viktiga frågor att beakta för att vi ska kunna möta de utmaningar som bostadsbyggandet och samhället står inför. Byggindustrin finns här som samtalspartner Mehmet Kaplan, bara ring!

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.