Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Miljöcertifiering ett sätt att komma på rätt spår

Betongstommens värmetröghet innebär en stor potential för att minska energibehovet både i nya byggnader och i det befintliga beståndet. Men möjligheten att spara energi med tröga stommar utnyttjas alltför lite i dag, skriver Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong och Kajsa Byfors, projektledare hållbarhet Svensk Betong.

Publicerad: 14 Maj 2013, 12:35


Energibehovet behöver minska i både nya och redan befintliga byggnader. Riksdagen har beslutat att fram till 2050 ska energianvändningen i byggnader minska med 50 procent. I både Sverige och EU ställs allt högre krav på energieffektivitet och att hus som byggs från år 2020 ska vara nära noll energi-hus. Viktigt är då att de krav som ställs är nationella, enhetliga och samtidigt utmanande för att på bästa sätt främja utveckling av teknik och lösningar för ett industriellt hållbart byggande med hänsyn till miljö, sociala faktorer och ekonomi. Ska målsättningen nås behöver också samarbetet mellan aktörerna i samhällsbyggnadssektorn öka där vi tillsammans utvecklar och optimerar material, konstruktioner, styrsystem och byggprocesser.  

Sett till en byggnads hela livslängd, från produktion till rivning, så är det särskilt för det befintliga beståndet framförallt i driftskedet – användningsfasen – som den stora energiförbrukningen sker. Energi behövs för uppvärmning av byggnaderna och vatten men också för drift av apparater.

Med betong som byggnadsmaterial får byggnaden en så kallad tung, värmetrög stomme. Det innebär att huset får en inbyggd kapacitet att lagra överskottsvärme som sedan kan användas när det finns ett underskott. Då minskar det totala energibehovet. Betongens värmetröghet minskar även effekttopparna och gör det möjligt att förflytta effektuttagen i tiden vilket är positivt både miljömässigt och ekonomiskt. I praktiken betyder det att ett hus med tung stomme inte behöver värmas lika mycket och heller inte samtidigt som andra hus. Vid toppbelastning, till exempel en kall vintermorgon, har det energi lagrat i stommen och ”rullar” vidare på den ett tag. Det minskar uttaget av både dyr och ”smutsig” energi som i dag ofta sätts in för att klara topparna. På samma sätt kan den tröga stommen utnyttjas för att minska kylningsbehovet vid varma temperaturer, till exempel i kontor. Kylning av byggnader är mycket energikrävande och här får tung stomme extra stor effekt.

Men möjligheten att spara energi med tröga stommar utnyttjas alltför lite i dag, varken vid nybyggnation eller i befintliga byggnader, till exempel 1960 – och 1970-talets miljonprogram. Här finns en betydande potential att spara energi genom att bättre utnyttja den tunga stommens egenskaper. Det kan göras med tekniska lösningar i form av aktiv värmelagring och/eller mer optimerade styrsystem.

Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för att styra mot ett mer hållbart byggande vilket vi tycker är ett måste. Då beaktas hela byggnaden vid miljöbedömningen. Man bryter inte ut enskilda byggdelar. Att miljöbedöma enskilda byggdelar, till exempel stomme, kan ge helt missvisande slutsatser och i värsta fall leda till att man bygger både sämre och dyrare ur ett helhetsperspektiv. Därför välkomnar vi miljöcertifiering: att titta på hela byggnaden i sitt sammanhang och under hela livslängden, då är vi på rätt spår.

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, Kajsa Byfors, projektledare hållbarhet Svensk Betong

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.