Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Miljövänlig olydnad?

”Vid projektering av byggnader är det angeläget att klara ställda funktionskrav för lägsta möjliga kostnad och kunna presentera sakskäl för valda lösningar. För energibesparande åtgärder i byggnader begränsas dock möjligheterna till detta i hög grad av Boverkets regelverk BBR 06 kapitel 9”, skriver energidebattören Jan Sjölund.

Publicerad: 15 April 2013, 08:07

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Trots detta hävdas att målet ska vara att så mycket energi som möjligt sparas för en viss byggkostnad. Vad finns att göra för den som vill göra det bästa av situationen?

För att få ett ordentligt grepp på ekonomi-aspekten måste man först naturligtvis ta reda på både kostnad och energipåverkan för alla komponenter som ingår i en byggnad. En komponent kan exempelvis vara ett relä i en styranordning eller en utökning av isoleringen från 150 till 200 millimeter i en vägg. Komponenterna rangordnas sedan efter byggkostnad per årligen sparad kilowattimme (E-värde kr/kWh och år) varefter man förser byggnaden med den komponent som har det lägsta E-värdet och fyller successivt på tills styrande krav i BBR uppfylls med den komponent som visar sig ha värdet Edim (energidimensionering). På detta sätt blir byggkostnaden så låg som möjligt och man har fått chansen att beakta sina kunskaper och kan motivera alla val som gjorts. Om komponentlistan är heltäckande visar det sig dessutom att det som krävs i övriga avsnitt av BBR 9 har uppfyllts till lägsta kostnad. Resultatat är det bästa möjliga inom BBR:s ramar men bara för den aktuella byggnaden.

Det är ändå inte bra. Den koefficient i BBR som styr energibesparingsåtgärdernas omfattning och därmed Edim används först efter multiplikation med arean av ett golv som står för 2 till 20 procent av en byggnads sammanlagda energiförbrukning. Även om koefficienten i sig är klokt vald är det därför ofrånkomligt att klokskapen spätts ut och förvanskats åtskilligt. Detta innebär att Edim-värden för olika projekt kan bli väsentligt olika utan sakskäl vilket leder till förvirring och onödigt ökade byggkostnader och energiförluster. Att efter några tester ersätta BBR-kapitlet med eget vägt Edim-värde skulle säkert vara ett steg i rätt riktning men det är tyvärr olagligt.

Det kan ändå inte förnekas att det är ganska enkelt att rätta sig efter BBR 06. Man behöver inte ta reda på vad något kostar och hur det fungerar – det räcker ju ju att kunna skilja på bostäder och lokaler och sen ösa på någonstans tills gränsen i BBR passeras.

Det blir dock bättre och enklare för alla som har en E-värdelista i sin dator att rätta sig efter ett Edim-värde än att följa BBR. Optimallösning för alla komponenter erhålls direkt genom att knappa in det Edim-värde som myndigheterna anger. Dessutom försvinner alla dimridåer ur kalkylerna och det blir möjligt för alla aktörer att rätta till och förbättra underlaget om det skulle visa sig vara motiverat.

Det blir också bättre och enklare för alla som saknar E-värdelista om myndigheterna som ett komplement till Edim-värden presenterar en liten tabell lik den som sammanfattade det förträffliga regelverk som gällde under 1950-talet. I den tabellen kunde man direkt välja standardlösningar som samtliga med acceptabel precision var dimensionerade för samma E-värde. Tyvärr glömde man att tala om att lösningarna var godtagbara exempel därför att alla motsvarade ungefär samma E-värde och att det viktiga var att alla andra lösningar som anpassats till detta E-värde naturligtvis var godtagbara. Om man kommit ihåg det skulle alla under 60 år ha sparat pengar och energi och kunnat ägna sig åt meningsfull produktutveckling grundad på realiteter i stället för BBR-trams.

Framför allt blir det bättre och enklare för myndigheterna att presentera några Edim-värden och därmed styra alla aktörer genom att aktivera den kunskapsbank som finns i stället för att blockera den.

Jan Sjölund, energidebattör

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.