“Mötet mellan Eshaq och mig förändrade våra liv”

Eshaq och jag träffades en lördag våren 2017. Jag var på kontoret för att hjälpa en annan ung man med ett cv och han hade tagit med sig Eshaq. Vi jobbade tillsammans under en eftermiddag och det gav mig en klar bild av honom, en 17-årig kille som kommit till Sverige från Afghanistan i december 2015. En av alla de där ensamkommande som det talats så mycket om.

Jag såg i Eshaq en ung kille som hade varit med om mycket. En blyg och ödmjuk person som inte tog någon plats. Samtidigt såg jag en ambitiös ung man som utan kontakter hade lärt sig riktigt bra svenska.

Eshaq berättade att han bodde i ett kallförråd på åtta kvadratmeter med en kompis och att han var nöjd med det eftersom alternativet var en flyktingförläggning i Norrland. Jag fick veta att han levde på ett bidrag från Migrationsverket på 1800 kronor i månaden. Svenska hade han lärt sig genom att titta på Youtube.

Att Eshaq lika gärna hade kunnat vara min son gjorde mig starkt berörd.

Går lärling på Dipart

I dag har Eshaq fast anställning hos oss, är lärling och ska bli betongarbetare. Vi har ordnat en lägenhet åt honom som min dotter möblerat genom ett upprop på Facebook. Eshaq är uppskattad av sina arbetskamrater och gör ett bra jobb varje dag på renoveringen av Kv. Magasinet i Huddinge.

Mitt möte med Eshaq har öppnat mina ögon för de utmaningar som de ensamkommande ställs inför. Föreställ er att söka jobb utan vare sig pass, personnummer, bankkonto eller en enda kontakt. På ett språk som du inte behärskar. Efter tre år i Sverige har Eshaq nu fått sitt utvisningsbeslut och oavsett om det blir så eller ej, har han för alltid förändrat mig och min syn på svensk migrationspolitik.

Det personliga mötet vi hade den där lördagen gjorde hela skillnaden. Det hade kunnat vara vem som helst av de tusentals unga flyktingarna som träffade mig. Men nu var det Eshaq, och det kunde ha varit hans livs vinstlott. Vi har hjälpt honom igenom alla de byråkratiska hindren. Vi har gett honom en chans att bli betongarbetare, en chans han på alla sätt visat sig vara värd. Men det svenska systemet vill något annat, snart kan Eshaq vara på väg bort till Afghanistan.

Oavsett vilken migrationspolitik vi har haft och vilken politik vi ska ha framöver, så är dessa ungdomar här nu.

Många kan bra svenska, har tagit till sig vår kultur och är på god väg in i vårt samhälle.

Byggbranschen tar redan krafttag mot det kriminella. Vi arbetar för mångfald och jämlikhet. Vi håller på att bli en bransch i framkant. Nu kan vi företagsledare också gå i bräschen för det mänskliga.

Anslut till uppropet

Jag vill be mina vd-kollegor och andra beslutsfattare i branschen att ansluta er till uppropet: Byggare för ensamkommande.

Det innebär att ni ställer er bakom:

Att det humana och värdiga är att låta gruppen ensamkommande ungdomar få stanna i Sverige. Att vi ska göra vad vi kan för att ge dem inträde till arbetslivet, för vi kommer förr eller senare att behöva dem.

Mejla mig så kommer ni upp på listan. När vi nått 100 namn överräcker jag den till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Jens Hoffmann, vd för Dipart