Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Nanoteknik en potentiell hälsofara för branschen"

Nanoteknik är på frammarch inom flera områden. Men Johnny Kellner, fristående energi- och miljöexpert, undrar om hälsoeffekterna har utretts tillräckligt. Han drar paralleller till exempel i historien som användningen av DDT och asbest.

Publicerad: 3 November 2015, 13:42


Ämnen i artikeln:

miljöarbetenanoteknikasbest

Nanotekniken är ett av de snabbast växande vetenskapliga och tekniska områdena. Forskningen och kommersialisering i form av nya produkter går hela tiden framåt och kommer på sikt att påverka vår vardag allt mer. Situationen går att jämföra med IT-revolutionen. Tekniken med nanopartiklar kommer att öka stort, inte minst inom byggbranschen. Tekniken kan till exempel användas till att göra material underhållsfria och förstärka konstruktioner.

I byggbranschen finns nanoprodukter redan inom flera områden till exempel i tillsatser till cement och betong, i ytskikt, i målarfärg och i underhållsfritt glas. Inom medicinen kan nanotekniken använda till att behandla krämpor med nya typer av målsökande läkemedel som minskar biverkningarna. Nano-tekniken har kommit för att stanna. Men har forskningen kring säkerheten för människors hälsa utretts tillräckligt?

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Risker och fördelar

Problemet är att det inte finns någon kartläggning gjord hur stora riskerna kan vara för människors hälsa. Men det finns farhågor om att partiklarna kan orsaka medicinska skador. Vid medicinska djurförsök och i experiment på odlade celler har man kunnat urskilja vissa effekter orsakade av nanomaterial och som potentiellt kan ge upphov till skador på människors hälsa.

De största nanopartiklarna har samma storlek som virus. De allra minsta nanopartiklarna är inte större än stora gasmolekyler. Samtidigt som det finns potentiella hälso- och miljörisker, finns det också stora fördelar. Men forskarna vet ännu inte om nanopartiklar har effekter på hälsan för produkter bland annat inom byggbranschen.

Byggvarudeklarationer eller datasäkerhetsbladen borde innehålla uppgifter om nanopartiklar har tillförs produkten även om andelen procentuellt är mycket liten. En del krafter vill på grund av osäkerheten förbjuda tillverkningen av nanopartiklar helt och hållet trots teknikens stora potential.

Historiska paralleller

Ett slående exempelpå hur viktigt det är med forskningen om risker för människors och djurs hälsa samt om skaderisker för ekosystemet var ett bekämpningsmedel som togs fram i mitten på 40-talet. År 1948 tilldelades den schweiziske kemisten Paul Müller nobelpriset i kemi. Han hade utvecklat ett effektivt och för människor tämligen ofarligt insektbekämpningsmedel. Medlet lanserades 1942 och fick omfattande användning fram till sextiotalet. Medlet användes inte minst i tropiska områden som har problem med insektsburen malaria och tyfus. Det sprejades inomhus och i stor skala på åkrar.

Medlet hette DDT. Det krävdes ett fullskaleexperiment i 20 år för att konstatera att DDT var ett miljöfarligt ämne. Ett annat exempel var asbestos som uppkom efter flerårig asbestexponering och som kunde orsaka elakartade tumörer i andningsvägar. Tekniskt var asbests ett fantastiskt användbart material, inte minst inom byggbranschen. Jämförelserna är kanske inte helt rättvisa men visar hur väsentligt det är att i tid undersöka om det kan finns minsta hälsorisk för både människor och djur.

Svanen ställer krav

Miljömärkning enlig Svanen ställer krav på hur nanopartiklar får användas i byggprojekt. Svanens krav definieras kortfattat att nanopartiklar inte aktivt får tillsätts till kemiska byggprodukter, om det inte finns dokumentation som styrker att användningen inte kommer att medföra miljö- eller hälsoproblem. Spår av partiklar i nanostorlek, som inte har tillförts för att uppnå en specifik funktion i produkten, omfattas inte av kravet.

I dag ställer sig material- och produkttillverkarna helt frågande hur de ska ta hand om Svanens krav, vilket visar att forskningen och kunskapen om nanotillsatser i byggmaterial har en del kvar att göra.

Johnny Kellner, fristående energi- och mijlöexpert

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.