Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

När kommer pengarna till infrastruktur i söder?

Vi vet alla att väl utbyggd infrastruktur är en förutsättning för tillväxt och sysselsättning. Vi behöver bättre och mer tillförlitligt transportsystem. Det gagnar den regionala utvecklingen och binder samman regionen med omvärlden. Men tyvärr ser vi att anslagen i den nationella planen för transportsystemet 2014-2025 inte möter de faktiska behoven. Vi behöver tänka annorlunda, vi behöver tänka nytt, skriver Anders Gärdsmark, regionchef, Sveriges Byggindustrier Syd.

Publicerad: 21 januari 2014, 14:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det finns många infrastrukturprojekt att diskutera, men det är viktigt att framhålla betydelsen av de stora stråken i södra Sverige. Till exempel Västkustbanan, Södra Stambanan, Kust till kust-banan och E22 behöver byggas ut och förstärkas. De utgör kroppspulsådrorna och är livsviktiga för transportsystemet inom samt till och från södra Sverige. Utan ytterligare investeringar i dessa stråk tappar företag i konkurrenskraft och människor saknar möjlighet till pendling i växande arbetsmarknads­regioner.

Infrastrukturen i södra Sverige var eftersatt i förra planperioden och är även så i den kommande. Det är oroväckande för både nationell tillväxt och sysselsättning, samt för våra medlemsföretags vilja att investera och nyanställa. Vi vet att det är ett tydligt samband mellan offentliga och privata anläggningsinvesteringar. Bara sju av 50 planerade infrastrukturprojekt över en miljard kronor kommer att ske i södra Sverige fram till 2025. Det är alldeles för lite i relation till södra Sveriges behov och betydelse för svensk ekonomi. Om inte staten investerar långsiktigt och skapar tydliga spelregler, hur ska då företagen våga satsa? Risken blir att företag avvaktar. Den ekonomiska utvecklingen bromsas i onödan.

Och var är visionen om framtida investeringar? Debatten om höghastighetståg mellan de nordiska huvudstäderna med viktiga stopp i sydsvenska städer, lättbanor som kompletterar stambanor och nästa fasta Öresundsförbindelse för väg och järnväg är allt för lågmäld. Vi behöver framtidsprojekt som lyfter hela vårt sätt att resa och transporteras mellan olika delar av vårt land och till vår omvärld.

Hur kommer vi då vidare? Det är tydligt att staten inte mäktar med sin roll som ensam huvudfinansiär av nationell och regional infrastruktur. Det finns andra alternativ som måste beaktas. Vi på Sveriges Byggindustrier tror inte på en modell, utan på en mix av lösningar med målet att tillgodose både nationella och regionala behov. Vi anser att det behövs en öppenhet för alternativa finansieringsformer såsom statlig lånefinansiering, brukarfinansiering och en del privatfinansiering. Rätt utformat skulle detta skapa förutsättningar för snabbare genomförande till en lägre totalkostnad. Vi får inte låsa oss vid gamla lösningar. Kraven på tillgänglighet och rörlighet är högre i dag. Det ställer i sin tur krav på snabbare och effektivare investeringslösningar.

Anders Gärdsmark, regionchef, Sveriges Byggindustrier Syd.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News