"Nu behövs aktiv politik mot energislöseriet"

Privata och offentliga fastighetsägare spelar en mycket viktig roll för att Sverige ska kunna minska sin energianvändning. Men det förutsätter också att energieffektiviseringsfrågorna flyttas högre upp på näringsdepartementets agenda. Annars blir det mycket svårt att nå de långsiktiga klimatmålen.  Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som arbetar aktivt med att spara energi, men sett till hela landet går utvecklingen i snigelfart. Det finns flera förklaringar till det. Dagens energipolitiska debatt kretsar kring kärnkraften och alternativa energikällor, inte om vad vi faktiskt kan spara.  Staten ställer heller inga krav på energisparande i äldre fastigheter som renoveras utan bara på nybyggen som utgör en mycket liten del av fastighetsbeståndet. Det är synd. För att minska energislöseriet i fastighetssektorn krävs en mer aktiv politik och betydligt fler insatser.Schneider Electric genomförde nyligen en undersökning bland miljö- och ekonomichefer på 200 kommuner och energiintensiva företag, med tyngdpunkt på fastighetsbolag, för att ringa in hur de arbetar med energieffektivisering. Resultaten ger en dyster nulägesbild: Två tredjedelar av de undersökta företagen och kommunerna i Sverige har inte några långsiktiga mål för energieffektivisering av verksamheten. Ytterst få vet vilket resultat deras tidigare energieffektiviserande åtgärder lett till. Majoriteten medger dessutom att de inte gör tillräckligt för att minska sin energianvändning. Bostäder och lokaler står för cirka 35 procent av Sveriges totala energianvändning. Landets kommuner, som ingick i undersökningen, har dessutom stora fastighetsbestånd. Enligt Energieffektiviseringsutredningen från 2008 är den totala energisparpotentialen i fastighetssektorn 38,1 TWh, för industrin handlar det om 12,8 TWh. Det är svindlande tal och motsvarar tiotals miljarder kronor i onödiga kostnader, varje år.   Tekniken och kunskapen för att effektivisera sin energianvändning har funnits länge och energisparåtgärder i fastigheter är i regel lönsamma på relativt kort sikt, utan stöd eller bidrag.  Att energieffektiviserande åtgärder ändå inte genomförs bottnar i brist på kunskap, intresse samt bristande incitament för beställare, byggföretag och förvaltare.Det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2) som antogs i maj 2010 är en av pusselbitarna i en omställning. Men för att sätta fart på energieffektiviseringen också i befintlig bebyggelse krävs en bredare strategi med kombination av krav och kunskapsspridning. Regeringen måste ta initiativ till att samla näringslivet och andra intressenter för att tillsammans utveckla en handlingsplan för hur vi långsiktigt och systematiskt ska kunna realisera sparpotentialen i praktiken. Det räcker inte med att släcka lamporna en timme under Earth hour.

Peter Johansson och Lars J Nilsson