Öka klimatkraven och släpp in ungdomarna på bostadsmarknaden

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan som kom i december 2019 har ett klimatneutralt Sverige 2045 som mål. Det är en lovvärd ambition men tyvärr hamnar ett av de viktigaste insatsområdena – bostadssektorn – i skymundan. Låt oss skynda på branschens arbete med minskade utsläpp genom att låta personer som investerar i bostäder med en låg klimatpåverkan få bättre lånevillkor.

Bygg- och fastighetssektorn står för 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser1. Av bygg- och fastighetssektorns utsläpp står byggverksamhet för cirka 50 procent och fastighetsförvaltning/uppvärmning för cirka 30 procent1.

Avgörande att minska sektorns utsläpp

Att lyckas minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan är helt avgörande för att vi ska kunna nå regeringens uttalade ambition att bli världens första fossilfria välfärdsland. Därför välkomnar vi att regeringen avser att införa lagkrav från år 2022 på att deklarera vilken klimatpåverkan som uppstår vid uppförandet av nya byggnader. Vi hoppas också att Boverket så snabbt som möjligt inför krav på gränsvärden för klimatavtryck, eftersom vi är övertygade om att det är kravet på minskad klimatpåverkan som kommer att driva omställningen.

Samtidigt som vi pratar klimathot står vi också inför ett historiskt stort behov av nya bostäder. Sverige har en befolkningstillväxt, men antalet påbörjade bostäder ökar inte –utan sjunker paradoxalt nog. Sedan 2017 har antalet påbörjade bostäder minskat med 30 procent2. 8 av 10 kommuner rapporterar ett kraftigt underskott av bostäder. Enligt Boverket behöver vi bygga minst 64 000 bostäder varje år för att möta behovet. Men just nu ser vi alltså en bostadsproduktion som går ner, snarare än tvärtom. Bostadsbristen riskerar därmed att fördjupas.

Läs även: "Målkonflikt i regeringens dubbla prioriteringar"

Bristen på bostäder drabbar förstås främst de personer som inte har någonstans att bo, i synnerhet unga människor. Men bostadsbristen påverkar också hela samhället eftersom den utgör en potentiell tillväxtbroms. Förutom att rörligheten på bostadsmarknaden minskar så försvåras matchningen på arbetsmarknaden, vilket riskerar att leda till lägre sysselsättning och sämre tillväxt.

Orsakerna till bostadsbristen är flera, men en av de viktigaste orsakerna är de allt hårdare reglerna för bolån som gör det svårare för främst unga att komma in på bostadsmarknaden. Bolånetaket som infördes 2010 och därefter skärpta amorteringskrav med skuldkvotstak är regleringar som sammantaget leder till att unga stängs ute från bostadsmarknaden.

Bostadsbrist och klimathot. Det är alltså två frågor som är bundna till varandra och som debatterats flitigt under de senaste åren, och där har vi tyvärr sett alltför få konkreta lösningar. Varken klimatet eller de unga som står utan bostad har tid att vänta; effektiva åtgärder måste sättas in nu.

Därför föreslår vi att personer som köper bostäder med lägre klimatpåverkan ska få enklare att finansiera ett bostadsköp, förslagsvis genom att de kan belåna upp till 90 procent av bostadens marknadsvärde.

För att få ta del av bättre finansieringsvillkor ska bostaden klimatdeklareras och uppfylla tuffa gränsvärden kopplat till klimatavtryck per kvadratmeter, enligt Boverkets kommande regler.

Fördelarna är flera:

￭

För det första: Bostadsförsörjningen. Vi ger fler möjlighet att få tillgång till en egen bostad. En möjlighet att öka belåningsgraden skulle göra det lättare för främst unga utan större inkomst att komma in på bostadsmarknaden. Även många andra skulle gynnas, till exempel de som har bott länge i hyreslägenheter eller de som äger sin bostad men har låga inkomster. Enklare finansiering av bostadsköp skulle alltså minska dagens negativa inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.

￭

För det andra: Klimatomställningen. Krav på klimatdeklaration och gränsvärden för klimatavtryck skulle driva på byggandet av bostäder med låg klimatpåverkan. Regeringen har i sin vision pekat ut Sverige som världens första fossilfria välfärdsland. Här spelar bostadssektorn en avgörande roll. För att lyckas måste vi titta på bostadens hela livscykel – inte bara fasen då vi bor i bostaden utan även i bygg och konstruktionsskedet. Hur vi bygger och utvecklar våra nya bostäder kommer att ha en direkt inverkan på våra möjligheter att nå klimatmålen. Därför är det bra, ju förr desto bättre, att Boverket nu planerar att införa krav på klimatdeklaration och gränsvärden för klimatavtryck.

￭

För det tredje: Sysselsättning och tillväxt. Många företag rapporterar om problemen med att rekrytera rätt kompetens. Vårt förslag skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och därmed också förbättra rörligheten på arbetsmarknaden, vilket i slutändan leder till ökad sysselsättning och högre tillväxt.

Till sist: Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Vi har inte råd att vänta med konkreta lösningar som driver utvecklingen av en byggsektor med ett lägre klimatavtryck. Låt oss göra det på ett sätt som samtidigt ökar rörligheten och öppnar dörren för unga och andra grupper som idag har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Fredrik Lidjan, vd Magnolia Bostad & Peter Mossbrant, vd Derome Hus