Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ökad vandalism formar morgondagens skola

Det är inte bara nya krav som avgör hur skolbyggnader ska utformas. Även vandalism och stök måste tas med i planeringen, skriver Vicky Laflamme, arkitekt och designchef på Parmaco.

Publicerad: 5 November 2019, 09:23

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Snart samlas Sveriges politiker och tjänstemän på Kvalitetsmässan i Göteborg. I år är det många ekonomiskt blödande kommuner på plats för att diskutera samhällets utmaningar, men också de lösningar som finns.

Då det gäller skolan är utmaningarna många och stora. Bland annat att den ökande vandalismen får miljökonsekvenser.

Skolan och skolmiljön är viktiga på agendan av många anledningar. Dels då problemen är många och omfattande; allt från lärarbrist och lokalbrist till minskade kommunala resurser, försämrade skolresultat och en allt mer ökande otrygghet med lärare som förlorar sin auktoritet mot lättkränkta elever. Dels den viktiga roll som skolan spelar för oss alla.

Under året har ett par skolor, där Parmaco bistått med lokaler, satts i brand och de permanenta skolbyggnaderna har brunnit ned. På båda platserna gick samhället samman och stöttade och hjälpte skolans elever och personal. Man sörjde sina skolor och det blev väldigt tydligt hur viktig skolan är för oss. Den ska vara en trygg plats i vardagen där hoppet om en bra framtid möjliggörs. Med denna insikt borde vi kunna ha riktigt bra skolor, ändå märker vi hur vandalismen ökar i takt med att disciplinen minskar.

Ökad vandalism tvingar kommunerna att välja bort miljövänligt material på nya skolor

Varje dag möter vi skolledningar och kommunpolitiker på landets olika skolor. Detta parat med Parmacos mångåriga erfarenhet av att bygga modulskolor både i Finland och i Sverige, som måste anpassas efter rådande förutsättningar och att vi därför alltid måste ligga i framkant, gör att vi kan dra vissa slutsatser. Bland annat att finska skolor inte har samma problem med stökiga elever som vi har och att det får konsekvenser här. En sådan konsekvens är att kommunerna alltmer väljer bort brännbart material som träfasader när nya skolor ska byggas, trots att trä är det mest hållbara och miljövänliga materialet. Likaså har man börjat se över papperskorgar inne på toaletterna då det eldas i dessa, och att Sisab nu vill att alla vattenkranar ska ha en tryckblandare som stängs av automatiskt så att man inte kan lämna vatten rinnande med flit.

Man ser även hur man planerar och bygger lokalen så att det inte finns skrymslen och vrån som kan användas vid mobbning. Numera när jag ritar nya skolbyggnader måste jag ta hänsyn till vandalism vid planering av design och utformning. Hur hamnade vi här?

Nytt sätt att tänka vid nybyggnation sparar pengar

Det är kärva ekonomiska tider i landets kommuner. Enligt SKLs nya rapport beräknas ett nittiotal kommuner redovisa underskott i år, samtidigt som det enligt finansdepartementet kommer behöva byggas 1 400 nya förskolor och skolor till 2026. Hur löser man den ekvationen?

Vi förespråkar inte bara skolbyggnader som är lätta att anpassa efter skiftande behov, utan att man även tänker i helt nya banor vid nybyggnationer. Istället för att kommunen ökar sin skuldsättning genom att bygga stora permanenta skolor som kan riskera att stå delvis tomma och kosta pengar om elevantalet sjunker, så kan man bygga en mindre permanent skola som innehåller alla teknikintensiva specialsalar som behövs oavsett antal elever. Runt den permanenta skolan har man sedan modulbyggnader med vanliga klassrum som man hyr och som lätt kan plockas bort när de inte behövs.

Vi anpassar arkitekturen efter den befintliga skolan så att helheten blir enhetlig och stadsbilden fin. I Finland har vi just avslutat ett sådant projekt i Imatra stad. Ta gärna del av våra erfarenheter kring detta för nu måste vi alla tänka nytt för att få en fungerande skola idag!

Vicky Laflamme, arkitekt och designchef på Parmaco

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.