Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"OPS nödvändigt för Stockholm"

I Europa och runt om i världen har OPS, offentlig privat samverkan blivit allt vanligare för att möjliggöra och genomföra stora och för samhället viktiga investeringar. Men i Sverige har det varit trögt i portgången hittills. ”Privata aktörer måste bli bättre på att beskriva hur modellen fungerar och på vilket sätt den kan addera mervärde för medborgarna”, menar Johan Karlström, vd och koncernchef Skanska, Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare och Christer Jansson, vd Fastighetsägarna Stockholm.

Publicerad: 4 september 2012, 08:21

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Stockholmsegionen växer och har förutsättningar att bli en av Europas mest attraktiva storstadsregioner. För att vi ska klara de utmaningar som detta innebär behöver vi se mer av samverkan mellan näringslivet, staten, landstinget och regionens kommuner. På ett område är detta särskilt tydligt: investeringarna i utbyggd kollektivtrafik och annan infrastruktur. Därför är det mycket bra att nu också statsministern lyfter behovet av att öka sådana satsningar. I det paket som nu aviseras för stockholmsregionen bör möjligheterna att använda utvecklade lösningar för alternativ finansiering ingå.  Under nästan två decennier har det förts diskussioner i Sverige om att pröva den form av samverkan som kallas OPS, offentlig privat samverkan. Det är en upphandlingsform som rätt använd har flera fördelar: Med OPS tar det offentliga en lägre ekonomisk risk, entreprenören tar hela ansvaret för förseningar och oförutsedda underhållskostnader. Brukaravgifter kan betala hela investeringen, skattebetalarna behöver inte belastas.OPS skapar förutsättningar för att främja nytänkande och innovationer. Investeringar finansierade med OPS ger oftast mer kostnadseffektiva lösningar. Ett OPS-projekt sätter fokus på att varje part ska göra det som den är bäst på och ger också incitament för ett långsiktigt tänkande då den aktör som åtar sig att sköta drift och underhåll är angelägen om att finna effektiva och hållbara lösningar redan från byggstart.Fördelarna har uppmärksammats internationellt och runt om i världen kan vi se hur man tillämpar olika former av OPS-modeller för att finansiera angelägna samhällsprojekt. Under 2011 avslutades OPS-affärer i tio  EU-länder, det största antalet, närmare 30 stycken, i Storbritannien. Några exempel under senare år är höghastighetståg i Frankrike, motorvägar i Italien och Tyskland, fotbollstadion i Nice och fängelser i Belgien. I Sverige har det gått långsammare. Det främsta OPS-projektet i Sverige är Nya Karolinska i Solna, ett av Europas största och grönaste sjukhus. Projektet är ett exempel på en svensk modell där offentliga och privata aktörer genom samverkan kan skapa långsiktigt större nytta för medborgarna än traditionella lösningar.Förklaringen till att Sverige varit långsammare i den utveckling vi ser i stora delar av världen är många. Politikerna har haft ett något kameralt sätt att se på långsiktiga investeringar. Samtidigt måste privata aktörer bli bättre på att beskriva hur modellen fungerar och på vilket sätt den kan addera mervärde för medborgarna. Vi är övertygade om att OPS-lösningar är nödvändiga parallellt med traditionell upphandling om Stockholm ska klara sina framtida utmaningar vad det gäller infrastrukturen. Men det finns inte bara en modell för OPS. Tvärtom bör varje projekt skräddarsys utifrån de aktuella förutsättningarna, när det gäller formerna för finansiering, byggande och framtida drift och underhåll. Det ställer krav på att alla vi som i dag är verksamma när det gäller Stockholms utveckling är kreativa och samverkar.  Ett sätt att börja är att se över alla regionala infrastrukturprojekt för kollektivtrafik och vägar som det finns planer på men där det saknas finansiering. Vilka av dessa skulle kunna genomföras som OPS? Ett sådant projekt är den så kallade Saltsjötunneln där en ny tunnelbanelinje från Kungsträdgården till Nacka under själva Saltsjön sammanläggs med en vägtunnel mellan Nacka och Ropsten. Preliminära beräkningar visar att projektet skulle kunna finansieras med brukaravgifter vilket innebär att skattebetalarna inte behöver ta någon ekonomisk risk och att bilavgifterna dessutom kommer att subventionera bygget av tunnelbanedelen. Vi tror det är viktigt att Stockholm har modet att prova nya vägar – att som Sveriges tillväxtmotor våga tänka annorlunda. Det är hög tid att bryta årtionden av traditionell rollfördelning i samhällsbyggandet och att skapa nya och innovativa former för samarbete som tar oss längre och skapar mervärde för medborgarna.

JOHAN KARLSTRÖM, MARIA RANKKA, CHRISTER JANSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.