Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Orealistiska energimål i miljonprogrammet"

Att halvera energiåtgången i hyresfastigheter från miljonprogrammet är inte företagsekonomiskt motiverat. Det skulle ta 100 år innan merkostnaderna för renoveringen kan räknas hem, skriver Sonny Modig, vd MKB fastighets (som efterlyser en mer verklighetsförankrad debatt).

Publicerad: 11 oktober 2010, 09:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket driver sedan en tid tillbaka en ny kampanj som kallas "Renovera energismart". I programförklaringen hävdas bland annat att det är realistiskt att till rimliga kostnader spara 50 procent av energin som tillförs ett flerbostadshus i miljonprogrammet.

Vi, det vill säga MKB Fastighets i Malmö, delar inte den uppfattningen och vi tycker att det skulle vara värdefullt med en betydligt mer nyanserad och realistisk debatt i denna fråga än den som ofta hörs i offentliga sammanhang.

Det är klart att man i och för sig kan vidta åtgärder som halverar energianvändningen och mer än det. men vem skall betala detta? Visst, energin kostar också pengar, men den besparingspotential som finns i miljonprogrammets bostäder är oftast grovt överskattad och de åtgärder som krävs för att uppnå sådana besparingseffekter som beskrivs, är på tok för kostsamma för att kunna bäras av enbart sänkta energikostnader.

MKB planerar sedan länge för att minska energianvändningen med 20 procent till 2020, i enlighet med tidigare fastställda sparmål. Redan utförda och inplanerade åtgärder gör att vi kommer att nå det målet och troligtvis även överträffa det.

MKB lägger i dag mer pengar på underhåll, upprustning och förnyelse av våra bostäder byggda före 1975, än något annat bostadsbolag i landet (drygt 300 kronor per kvadratmeter uthyrd area). Åtgärderna omfattar såväl upprustning av tak, fasader och fönster, som stambyten, badrumsrenoveringar, köksupprustningar och energieffektiviseringar. Vi är således inte främmande för att satsa stora pengar på upprustning av det befintliga beståndet, så länge det är företagsekonomisk försvarbart och kan bäras av de förväntade intäkter som fastigheterna genererar. I dessa kalkyler tar vi självfallet även hänsyn till vad det skulle kosta att inte göra någonting och de minskade driftkostnader som följer på upprustningen.

För att uppnå sparmålet 50 procent mindre använd energi krävs, enligt våra beräkningar, dock att merparten (80 procent) av MKB:s hus (22 100 lägenheter) förses med en ny tät och välisolerad klimatskärm, det vill säga: tilläggsisolering av ytterväggar och tak, tätning av alla köldbryggor och otätheter samt byte till nya fönster med låga U-värden. Att nå målet utan mycket god värmeåtervinning på ventilationen går inte, därför krävs även att så kallade FTX-system installeras i huvuddelen av beståndet. Därutöver krävs installation av varmvattenmätare för individuell mätning och debitering i hela beståndet, och att kunderna sedan sänker sin varmvattenanvändning med minst 25 procent.

Eftersom MKB:s pågående stambytesprogram löper på betydligt längre tid än till år 2020 krävs dessutom att vattenstammar i 25 procent av beståndet byts "i förtid", det vill säga innan den tekniska livslängden är slut, vilket i sig är ett resursslöseri som kommer att utgöra en negativ post i en livscykelanalys.

Sammantaget beräknar vi merkostnaden för 50 procentalternativet (i förhållande till 20 procentalternativet) för att förbättra klimatskärmen i 80 procent av beståndet till cirka 4,5 miljarder kronor. Att installera balanserad ventilation med värmeåtervinning kostar drygt en miljard extra, och att i förtid byta vattenstammar i 25 procent av beståndet, för att få in varmvattenmätare, kostar ett par hundra miljoner extra.

Pay-offtiden för dessa merkostnader närmar sig enligt våra beräkningar 100 år! Effekterna på hyressättningen och/eller bolagets ekonomi har vi i dagsläget inte kunnat beräkna.

De byggnadskulturella konsekvenserna och tillgången på nödvändiga resurser för genomförande av så omfattande förbättringsåtgärder lämnar vi till andra att reflektera över.

För MKB:s del bedöms 50 procentmålet således som helt orealistiskt. Vi misstänker att förhållandet kan vara detsamma för många andra bolag i landet.

Vi välkomnar en debatt om vilka realistiska mål som kan sättas upp för energibesparing i bostadsbeståndet. det är enligt vår uppfattning betydligt lägre än 50 procent.

Sonny Modig Vd, MKB Fastighets

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.