”Pajkastningen mellan betong och trä måste upphöra”

Det förekommer i dag en ”het” diskussion om brandrisker av framförallt nya flerbostadshus med massiv trästomme. Det finns ett tydligt motstånd mot det ökande användandet av trä i lastbärande konstruktioner ur ett brandperspektiv. Det går naturligtvis inte att bortse ifrån det att den totala brandbelastningen kan öka då den bärande stommaterialet utgörs av ett brännbart material som trä. Ur människors säkerhet det vill säga utrymning av byggnader ställer Boverkets byggregler (BBR) samma krav oavsett stomkonstruktion.

Det är framförallt försäkringsbolagen som framför synpunkter för risken för egendomsskador vid brand. Här är det emellertid upp till försäkringsbolagen att reglera sådana risker i sin premiesättning. Det är med andra ord en konkurrensfråga mellan bolagen som i dag ännu inte märks. Någon statistisk grund från försäkringsbolagen för ökade egendomsskador vid brand finns emellertid inte för flerbostadshus med KL-trä i Sverige (massivstomme av trä).

En mer nyanserad bild

En mer nyanserad bild om träkonstruktioners risker vid brand är att det inte finns några dokumenterade fall där fler skador uppkommit i samband med brand i nya flerbostadshus. Birgit Östman, välrenommerad forskare hos SP Trä, nu verksam vid Linnéuniversitetet, har i sin forskning konstaterat att det inte finns belägg att brandskadorna skulle bli större i moderna flerbostadshus av massivt trä. Högre flerbostadshus i Sverige med stomme av trä är dessutom utrustade med bostadssprinkler vilket för övrigt är ett krav för alla nya flerbostadshus i Norge. Man kan fråga sig och vara kritisk till varför det ska vara olika brandregler inom Norden!

En kartläggning av SP/Rise visar att moderna flerbostadshus med trästomme till och med kan ha en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten än hela beståndet av flerbostadshus. Moderna trähus har jämförts med totalpopulationen av flerbostadshus, oavsett typ av stomme, byggnadsår och antal våningar.  Totalt har 22 brandincidenter identifierats för åren 1998–2014, varav två lett till skador utanför startbrandcellen. I det ena fallet hade stommaterialet sådan inverkan på brandförloppet att huset fick rivas efter branden. Brister i brandprojekteringen, framförallt vad gäller brandavskiljning med brandstopp och modulskarvar konstaterades där.


En incident kopplad till stommen

Siffrorna i kartläggningen kan förklaras med att nya flerbostadshus är relativt få. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10 000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet. Ett flerbostadshus i trä kan bli minst lika brandsäker som en byggnad av betong, stål eller tegel. Det förutsätter naturligtvis en noggrann brandprojektering och att konstruktionen är rätt utförd menar Swecos brandskyddsexpert Robert Jönsson. Att anlita kunniga brandkonsulter är en bra försäkring.
En stor del av uppkomna brandskador sker ofta under uppförandet av byggnaden eller vid renovering då inte brandceller är i bruk samt fasadskikt är klara. Det gäller oberoende av vilken stomme som används. Ett exempel är branden vid renovering vid byggnaden vid Stureplan våren 2018. Här borde branschen snarare tillsammans med Boverket ta fram striktare regler under produktionsfasen.

Det bör också i sammanhanget understrykas att utsläpp av koldioxid under byggprocessen för olika stomtekniker enbart är ett av flera kriterier av frågeställningar som byggherren måste ta hänsyn till. Andra frågor ur miljösynpunkt är stommens egenskaper för effektreduktion och ljudegenskaper. Även materialuttag av ändliga resurser är en påverkan ur miljösynpunkt. Den pajkastning som i dag förekommer framförallt mellan betong och trä är därför olycklig om teknikernas olika fördelar är förvirrande och tillför inget positivt. För framtida byggnader är det nödvändigt med en mångfald av olika stomsystem med trä, betong och stål eller kombinationer av dessa. Det som snarare saknas inom byggsektorn i Sverige är en gemensam hållbarhetsstrategi i stället för som nu spela ut de olika tekniska egenskaperna trä mot betong och stål.

Johnny Kellner, fristående energi- och miljöexpert