Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Risk för rivning vid krav på nära nollenergihus"

Samtliga nya byggnader inom EU ska vara nära nollenergibyggnader från och med 2021 enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. I Boverkets rapport berörs dock inte att de nya stränga kraven för nybyggnad även kommer att tillämpas vid ombyggnad eller ändringar i befintliga hus enligt PBL, skriver Fastighetsägarna.

Publicerad: 15 September 2015, 12:53


Ämnen i artikeln:

BoverketNollenergihusFastighetsägarnaPBL

Om Boverkets förslag blir verklighet kommer det bli nästan omöjligt att ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv tillgodose de föreslagna kraven. Det skulle helt enkelt bli alltför kostsamt och i vissa fall leda till rivningar av befintliga byggnader.

I den energipolitiska debatten sägs ofta att fastighetssektorn och särskilt bostadssektorns energianvändning ligger på nivåer på uppemot 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige och att hårdare krav på energihushållning på effektivt sätt skulle bidra till minskad klimatpåverkan.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I själva verket ligger energianvändning för uppvärmning och varmvatten i byggnader på enbart cirka 20 procent av den totala energianvändningen, det vill säga långt under de nivåer som ofta förekommer i debatten.

Skärpningar av energianvändningskraven i nya byggnader har därför, tvärtemot vad som ofta framförs, ytterst begränsade effekter på den totala energianvändningen. Boverket konstaterar i sin rapport att till och med en halvering av energikraven enbart skulle ge en minskning på 2 promille på den totala energianvändningen och ännu mindre effekt på utsläppen av växthusgaser.

Trots det kommer Boverkets krav på nära nollenergi att tillämpas när befintliga byggnader byggs om eller ändras. Plan- och bygglagen med tillhörande förordningar föreskriver nämligen att nybyggnadskrav ska vara gällande vid större ombyggnader eller vid ändring av byggnad.

Kostnaden för att sänka energianvändningen vid en ombyggnad skulle bli betydande. Troligen på nivåer upp emot 500 kronor per kvadratmeter enligt vår bedömning. Det i sin tur kommer att innebära att nödvändiga upprustningar av befintlig bebyggelse kommer att utföras i mycket begränsad omfattning i framtiden, möjligen i områden med stor bostadsbrist där investeringarna kan tas ut i kraftigt ökade hyror.

Om regeringen väljer att gå vidare med Boverkets föreslagna kravnivåer är vår bedömning att väldigt få ombyggnader kommer att genomföras i framtiden eftersom de inte är fastighetsekonomiskt försvarbara. I en del fall kommer det till och med kunna bli frågan om rivningar för att det ska vara möjligt att nå upp till samhällets minimikrav.

Fastighetsägarna delar uppfattningen om att även fastighetssektorn ska bidra till klimatomställningen och minskad energianvändning. Men det måste ske på ett ansvarsfullt sätt som både ger miljönytta och är kostnadseffektivt. Det gör inte Boverkets förslag för befintliga byggnader.

En möjlig väg att främja energieffektivisering i befintlig bebyggelse kan vara att särskilja kraven för nybyggnad respektive befintliga byggnader. Vi föreslår därför att regeringen ger Boverket i uppdrag att återkomma med en konsekvensanalys av de föreslagna energianvändningsnivåerna och anpassar regelverket för ombyggnader, så att nödvändiga ombyggnationer blir möjliga att genomföra ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv.

Yogesh Kumar, miljöchef, Fastighetsägarna Sverige

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.