Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Risker och säkerhet i den byggda miljön"

700 000 bostäder och ny infrastruktur motsvarar investeringar på över tusen miljarder kronor. ”Borde inte samhället satsa några tiotals miljoner kronor på den eller de haverikommissioner inom bygg som kan bidra till att allt detta byggs med en jämn och hög men inte onödigt hög säkerhet?”, skriver Johan Silfwerbrand, KTH.

Publicerad: 10 Maj 2016, 07:49

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

byggfelbrobyggen

Fyra tämligen milda vintrar har nu passerat sedan fyra namnkunniga konstruktionsprofessorer från Chalmers, KTH, LTH och LTU skrev en uppmärksammad debattartikel i DN med rubriken ”Byggnader som rasar växande problem i Sverige” där de propagerade för bättre dokumentation av byggprocessen, oberoende teknisk granskning med fokus på grova fel och en bättre uppföljning av allvarliga skador. Man kan med rätta fråga sig vad som hänt sedan dess.

Ledde till utredning

Först följde en intensiv debatt i fackpressen där bland annat förslaget om oberoende kontroll kritiserades. I stället framfördes förslag på mer fort- och vidareutbildning, uppmuntran av innovation samt utbildning av fler konstruktörer.

Artikelförfattarnas förslag om uppföljning av allvarliga skador ledde till att Boverket genomförde en utredning som i juni 2014 presenterade ett förslag på en expertfunktion för byggskador. Avsikten var att man snabbt skulle kunna utreda uppkomna skador och ta fram rekommendationer på ändrade byggsätt eller förslag till ändringar i regelverk etc.

Remissinstanserna var överlag positiva till inrättandet av en sådan funktion men hade synpunkter på hur den skulle organiseras. Frågan bereds för närvarande vidare inom Näringsdepartementet.

Mycket stor marginal

Risken att byggnader utan grova fel skall gå sönder är utomordentligt liten. För byggnader med grova fel är risken fortfarande liten men mer obestämbar.

Det är inte ofta vi får chansen att uppskatta säkerheten hos broar och andra byggnadsverk, men det händer. LTU har vid ett par tillfällen fått möjlighet att belasta ett par av Trafikverkets broar till brott innan man rev dem. Definierar man säkerheten som kvoten mellan bärförmåga och belastning uppgick den till någonstans mellan 6 och 7.

Den mycket stora säkerhetsmarginalen gör att grova fel, som tyvärr ofta är svåra att upptäcka, ryms inom säkerhetsmarginalen. En något för klen stålbalk eller ett betongelement med för låg hållfasthet har ändå tillräcklig bärförmåga för att bära de aktuella lasterna. Om vi kan undvika de grova felen och vara säkra på att så är fallet skulle vi kunna sänka säkerhetsmarginalen något.

Tänk om vi kunde gå från sjufaldig säkerhet till femfaldig säkerhet. Då skulle vi kanske kunna spara 10–20 procent av byggmaterialen och därmed både naturresurser och energi för brytning, framställning och transporter av byggmaterial.

Eliminera grova fel!

Men vi kan absolut inte inleda den vägen mot ökad hållbarhet utan att förbättra hela byggprocessen så att åtminstone de grova felen kan elimineras. Att lära av misstag är en bra metod. Därför är Boverkets förslag på en expertfunktion något som måste förverkligas. Vi behöver något liknande på brosidan också. Vi som är de fyra professorernas efterträdare har utvecklat ett sådant förslag till Trafikverket. På dess anmodan ordnade vi en workshop som ägde rum i november 2014. Sedan dess har ingenting hänt trots påstötningar.

Nu talar politikerna om 700 000 nya bostäder och nya järnvägar mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Tillsammans handlar det om investeringar för långt mer än tusen miljarder kronor. De kommer att göra avtryck i vår byggda miljö långt in på 2100-talet.

Borde inte samhället satsa några tiotals miljoner kronor på den eller de haverikommissioner inom bygg som kan bidra till att allt detta byggs med en jämn och hög men inte onödigt hög säkerhet? Ge Boverket och Trafikverket uppdrag att skyndsamt förbereda inrättandet av dem!

Johan Silfwerbrand, professor KTH.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

byggfelbrobyggen

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.