"Så får vi en infrastruktur som håller för barnbarnen"

En fungerande infrastruktur är en av nycklarna när det gäller att lösa utmaningar som befolkningstillväxt, integration, bostadsbrist, miljöbelastning och en ökad global konkurrenssituation.

Effektiva transporter och bostadsbyggande skapar förutsättningar för välfärd och konkurrenskraft. Om vi å andra sidan väljer att inte ta tag i de brister som finns riskeras framtida jobb och tillväxt.

Måste satsa rejält

Under hösten 2016 läggs grunden för hur infrastrukturen ska utvecklas under perioden 2018–2029, så var uppmärksam, höj din röst och delta aktivt i debatten.

Den svenska transportinfrastrukturen har stora brister och vi måste därför satsa rejält under den kommande planperioden. Det handlar både om att lyfta nivån på dagens infrastruktur och om att utveckla och ställa om systemet för framtida behov. Den ekonomiska ramen måste utvidgas i relation till nuvarande plan och till andel av BNP.

Ställ krav på samhällsnytta

Det är viktigt att planerna för framtiden lägger större vikt vid tiden för genomförande och möjligheten att snabbast möjligt skapa samhällsnytta. Investeringarna måste skapa intäkter till staten genom jobb och tillväxt. Vi måste också ta särskild hänsyn till ökat bostadsbyggande, som ofta blir en följd av genomförda infrastruktursatsningar.

Projekt med ett värde över 500 miljoner kronor måste få krav på att redovisa en prövning av olika former för finansiering och organisering utifrån principen största möjliga samhällsnytta för pengarna. Alltifrån utförande- och funktionsentreprenader till OPS-entreprenader ska kunna tillämpas och utvärderas med hänsyn till riskfördelning, tids- och livscykelperspektiv.

Efter genomförandet av entreprenader ska systematiska uppföljningar ske, oavsett form.

Behöver långsiktig plan

Plan- och tillståndsprocessen behöver förenklas så att den blir mer förutsägbar och effektiv och vi måste öka produktiviteten i branschen. Inom dessa områden finns stor potential, men förutsätter också satsningar på forskning och utveckling. Trafikverket, som har en dominerande roll som byggherre på anläggningsmarknaden, måste stärka sin organisation kring produktivitetsutvecklingen i branschen. Uppföljning av kontrakt och effekter inom området bör få ökat fokus och även inkludera arbetsmiljö och säkerhet.

I framtiden får underhållsbehovet inte fungera som en årlig budgetregulator. Det måste ingå i beslutsunderlaget för framtida investeringar i ny infrastruktur och definieras i en sammanhållen nationell underhållsplan.

Det oroar mig att infrastrukturen har blivit eftersatt under så lång tid att inga politiker vågar ta den nödvändiga investering som krävs för att få bukt med problemen. Det oroar mig, men jag hoppas att vi inte behöver fler varningsklockor utan att politikerna nu äntligen samarbetar för att få till den långsiktiga plan som behövs och håller sig till den.

Lars Redtzer, ansvarig infrastruktur, Sveriges Byggindustrier