Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Samhälle och marknad måste mötas!"

Den stora bostadsbristen är ett misslyckande för marknaden. Den klarade inte av att ta över när politikerna abdikerade från bostadspolitik. Byggsektorn är snar att ställa ut recept, men gräver i fel pillerlåda. Den enda lösningen heter inte förenklingar, skriver Staffan Carenholm, som vill ha en mer strategisk diskussion om stadsbyggnad.

Publicerad: 31 januari 2011, 14:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I Sverige saknas i dag bortemot 150 000 bostäder. Fram till 2015 behöver
100 000 fler unga bostad. Bostadsbristen går inte att bygga bort, i vart fall inte inom ett decennium. Det blir värre innan det blir bättre. Risken är också att det blir sämre. Åtminstone om man bara bryr sig om att det byggs, inte vad som byggs.

Dagens bostadskris är politiskt förorsakad. I början av 1990-talet överlämnade politiken till marknaden att ta ansvar för bostadsbyggandet i Sverige. Den omedelbara effekten blev att bostadsbyggandet sjönk till 1890 års nivå. Nu har vi byggt för få bostäder i närmare 20 års tid. Vi har ett strukturellt underskott och ett systemfel som består i att bostadsbyggandet inte ses som en samhällsangelägenhet där samhälle och marknad delar på ansvaret.

Marknaden har inte klarat av att bygga bostäder i den omfattning som behövs och kommer heller inte att göra det under överblickbar framtid. Politikerna har vänt bostadsfrågan ryggen. Den senaste valrörelsen passerade utan egentlig debatt i bostadsfrågan. Nu har den politiska debatten vaknat, men det är inte bostadsbristen i sig som oroar. Istället är det rädslan för att bostadsbristen nu bygger på hushållens skuldberg. Fler lånar alltmer. Skuldfälla och prisbubbla närmar sig. Det gör våra politiker ängsliga, men borde inte tanken först gå till orsakerna bakom dagens bostadskris?

Det behövs ett nytt politiskt ansvarstagande för att åstadkomma en fungerande bostadsmarknad. Samhälle och marknad måste mötas. Inte för att åstadkomma några snabba lösningar, för sådana finns inte. Att pressa fram bostäder på kort tid har gjorts tidigare i Sverige. De långsiktiga konsekvenserna av forcerat bostadsbyggande vet vi. I stället måste en långsiktigt fungerande svensk bostadsbyggnadsstrategi etableras. Bostadsministern bör bjuda in till strategisamtal, inte bara byggbolagen utan även kommunalpolitiker, stadsbyggare och arkitekter. Frågan är inte begränsad till att producera hus. Den handlar om att bygga stad.

De stora bostadsbyggarna ställer ut löften om ökat bostadsbyggande om regler förenklas och processer snabbas på. Det är ett enkelt produktionsfixerat budskap som politikerna inte bör falla i farstun för. Bostadsbyggande är ett nav i samhällbyggnadsprocessen. Inget samhälle byggs på kortsiktighetens grund. Bostadsbyggandets processer är därmed med nödvändighet ganska långsamma. Det vet också de byggare som nu försöker förmå politikerna att ändra spelreglerna så att de passar ett kortsiktigt produktionstänkande.

Byggsektorn är snar att ställa ut recept, men gräver i fel pillerlåda. Spelreglerna för dagens bostadsbyggande tål att granskas, men den enda lösningen heter inte förenklingar.

Förutsättningarna för hur vi planerar och bygger blir nämligen alltmer komplexa. Behovet av att bygga är störst där redan mycket är byggt. Förtätning är ordet för dagen.

Merparten av vårt framtida stads- och bostadsbyggande kommer att ske i stadsmiljöer som kräver stor hänsyn till befintliga strukturer och där krav ställs på att det nyskapade samspelar med det befintliga på ett sätt som skapar nya, attraktiva helheter. Varje nytt bostadsprojekt kommer att ha sina egna, unika förutsättningar. Individuella lösningar måste sökas. Det tidiga, idébaserade skedet i planering och projektering får allt större betydelse. Varje nytt problem söker sin egen kreativa lösning som behöver forma sin egen process.

Det kommer att bli allt svårare att närma sig framtidens byggutmaningar med standardiserade lösningar och processer. Dessa fakta syns inte i den förenklade bostadsdebatt som bara handlar om volymer. Det vore därför välgörande om såväl politiker som entreprenörer gav en mer realistisk bild av bostadsbyggandets förutsättningar. I dag luras människor att tro att det snabbt går att få fram bostäder.

Mot bakgrund av de alltmer komplexa förutsättningarna för bostadsbyggandet måste man ställa sig frågan om inte byggsektorn är på fel väg. De dominerande bostadsbyggarna driver på för att standardisera sina processer och produkter. Endast en väg anses leda framåt.

Är verkligen svaret på dagens och morgondagens byggutmaningar standardisering som går mot likriktning, typisering och en processtyrning som begränsar utrymmet för variation i utformning och lösningar? Är, exempelvis, projekteringsanvisningar som i detalj talar om hur arkitekten ska rita verkligen rätt styrinstrument i framtidens byggprocess? Borde inte i stället bostadsbyggarna lägga direktivtänkandet åt sidan och i stället föra dialog och ge utrymme för kreativiteten?

I många byggbolag ägnas mycket kraft åt att förenkla, processtyra, standardisera och typisera, hela tiden med utgångspunkten att kostnadsreducera. Att så sker är inte förvånande mot bakgrund av att byggsektorn under många år fått stark kritik för bristande kostnadseffektivitet och svag produktivitetsutveckling. Det är inget fel på kostnadsfokus, men man måste också vara öppen för vägval och olika lösningar. I dag har i stället flera av byggbolagen inrättat "krokodilgrupper" som äter upp alla avvikelser från den centralt fastställda vägen mot framtiden.

Det är lätt att se att mer kraft ägnas åt processerna, mindre åt slutresultatet. För hur väl kommer de standardiserade lösningarna, typhusen och en gestaltning styrd intill likriktningens gräns passa när vi, under helt nya stadsbyggnadsmässiga utmaningar, ska bygga tätt och skapa ny, attraktiv stad?

Nu behövs mer av öppen dialog mellan bostadsbyggandets intressenter. Det behövs mer av skapande organisationskultur, mindre av fastlåst processtänkande. Låt allas kompetenser och erfarenheter få tala. Vi producerar hus, men i än större grad bygger vi samhälle, skapar stad.

Staffan Carenholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.