Samverkan får allt större genomslag

De senaste 5-6 åren har samverkan och partnering drivits främst som projektpartnering, alltså för enstaka projekt. Framöver ser vi allt fler samverkansavtal med strategisk partnering och ramavtal där man samverkar över ett antal projekt. Ramavtal enligt LoU får tecknas för maximalt fyra år medan strategisk partnering kan innebära samverkan över 6-10 år. Vad är då skillnaden?

I strategisk partnering ska byggherre och entreprenör/partneringteam satsa på ett utvecklingssamarbete. Annars är risken att det bara blir ett sätt för entreprenören att binda upp kunden.

Ett lyckat exempel på strategiska partnering är det mellan Telge Fastigheter och NCC där kunden på ett år minskat projekteringskostnaderna med 60 procent och produktionskostnaderna med 20 procent. Man lyckades få i gång en tredje förskola ett år tidigare än planerat. Med denna strategiska partnering fick entreprenören fram ett plattformstänkande för framtiden som ett av resultaten.

Ramavtal finns i två former. Dels standard där man avtalar med minst tre entreprenörer/leverantörer och måste anlita dem i prioritetsordning och dels ramavtal med förnyad konkurrensutsättning.

Det senare bör användas av offentliga beställare och då handlar man upp 3–4 entreprenörer som man sedan kan konkurrensutsätta med ett enklare förfrågningsunderlag och få anbud inom två veckor.

Med denna metod håller man konkurrenstrycket uppe samtidigt som man slipper de långa annonseringstiderna. Metoden lämpar sig bra för mindre ombyggnader, för drift och underhåll.

Från den 15 juli 2010 kan små och medelstora kommuner gå samman lokalt och starta inköpsbolag. Ett sådant bolag kan i sin tur handla upp entreprenader, konsulter, asbetssanering och liknande projekt i strategisk partnering. Därefter kan delägarna ropa av projekt från inköpsbolaget.

Fördelarna med ett sådant upplägg är att det ger en mer professionell upphandling, större volymer, lägre priser samt större möjligheter att få rådgivning, hjälp med processledning, förfrågningsunderlag, utbildning och annat från inköpsbolaget.

Samverkan över tiden ger upprepningseffekter och erfarenhetskurvan ger förutom kostnadssänkningar även möjlighet att arbeta med ständiga förbättringar och alternativa lösningar.

Mycket positivt för samverkan och partnering är att bim gått från att vara en pappersprodukt till att nu vara på väg att få ett generellt genomslag i branschen.

Alla byggherrar bör nu starta sina projekt genom en satsning på bim. Förutom många tekniska och kvalitativa fördelar så tvingar bimade projekt fram en samverkan i tidiga skeden. Byggherren får tid och möjlighet att ta fram alternativa lösningar, att välja den optimala lösningen och sedan visualisera den för alla inblandade parter. Fel som kommer från ritplankan elimineras tidigt.

Bimade projekt gör dessutom att samverkan/partnering automatiskt samordnas med lean-tänkande och ökat industriellt byggande. Med visuell planering ökar möjligheterna till effektiv kommunikation med yrkesarbetare ute på projektet. Fördelarna är oändliga då dessa har mycket kunskaper att bidra med som också måste nå projektledningen. Byggbranschen kan aldrig utvecklas med enstaka metodförändringar, det krävs en helhetssyn med alla dessa delar.

Gösta Fernström, civ ing, författare, tidigare, bland annat, chef inom Atlas Copco och programledare för IFL