Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Samverkan för en bättre stadsmiljö"

”BID är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen”, skriver Torbjörn Lindstedt och Ylva Lindstedt.

Publicerad: 4 Juni 2014, 13:25


New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 68 stycken. Modedistriktet Meetpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Terminal och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för metoden i hela världen.

Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-metoden även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

När ett BID har bildats erlägger områdets fastighetsägare en avgift för gemensamma insatser för dels områdets utveckling och förvaltning, dels dess marknadsföring. I fastighetsägarnas skyldigheter ingår ansvar för renhållning, klottersanering och vakthållning. Den gemensamma marknadsföringen av ett BID föregås av att en varumärkesplattform tas fram. Marknadsföringen av ett BID liknar på så vis marknadsföringen av ett köpcentrum med webbplats, app, kundtidning, events och mediaplacering utöver konventionell annonsering.

Att forma ett BID är därmed ett sätt att stärka ett områdes konkurrenskraft gentemot andra stadsdelar.  Det är också en effektiv metod att ompositionera ett område – att skapa ett A-läge av ett C-läge.

I ett BID kapitaliserar man så långt som möjligt på kulturhistoria och arkitektur. Kulturhistoriska kvaliteter i områdets byggnader och gaturum ses nämligen som konkurrensfördelar i ett BID. Därför är uppgradering av den fysiska miljön central i BID-metoden, och de estetiska värdena – befintliga och tillskapade – används för att profilera och positionera det aktuella området.

Professionell hjälp tas av arkitekter och ljusdesigners för helhetsgrepp om markbeläggning, växtlighet, ljussättning och möblemang i form av sittgrupper, papperskorgar och belysningsarmaturer. Grafiska formgivare anlitas för områdets grafiska profil och sammahållande skyltprogram.

En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!

Torbjörn Lindstedt, BID:s in Sweden och Ylva Lindstedt, YAJ Arkitekter

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.