"Skolornas miljonprogram byggs redan nu"

Enligt finansdepartementets beräkningar kommer det att krävas ett omfattande byggande av förskolor och skolor runt om i landet fram till 2026. Utifrån departementets beräkningar är det totalt 719 förskolor, 398 grundskolor och 278 gymnasier som under förhållandevis kort tid kommer att behövas byggas framöver. Här är det viktigt att kommunerna inte agerar för snabbt och utan en tydlig plan.

Att investera de 400 miljarder skattekronor som kommer att behövas för att bygga skolorna skulle innebära att kommunernas låneskuld ökar med dryga 60 procent från dagens nivå om cirka 600 miljarder. Detta förutsatt att man inte väljer att finansiera inverteringarna från egen kassa, vilket är osannolikt. Med förmodade högre räntenivåer i framtiden och en försämrad relation mellan skatteintäkter och utgiftsmassan kan investeringsnivån tyckas ohållbar, vilket den också är.

Behovet av nya skolor är förstås något vi måste tillgodose då barnen är vår viktigaste resurs och då det råder skolplikt från sex års ålder i Sverige. När det är bråttom att bygga skolor finns det många kritiska faktorer att överväga. Här kommer tre av dem:

1. Var skall skolan ligga?

Att bygga 1400 skolor innebär en diger utmaning för våra politiker och tjänstemän som arbetar med detaljplaner. Allt kvalitativt samhällsbyggande börjar med en bra detaljplan. Här behöver man planera in lite större tomter för utbildningsändamål än det behov dagens underlag motiverar, vilket ger kommunen möjlighet att bygga in en reaktiv förmåga att kunna utöka befintlig byggnation utan att förstöra barnens utemiljöer. Det är även viktigt att det finns en strategisk tanke om platsen där skolan placeras. Många skolor har placerats på platser där det idag inte finns behov för dem. Dessa felsatsningar har kommunerna inte råd med.

2. Hur skall lokalerna utformas?

Att bygga en skola utan konventionella klassrum medför att man kan bygga mer yteffektivt, samtidigt som det öppnar för ett bredare nyttjande av skolan efter skoltid då de mer personliga klassrummen ersätts av lokaler med delade funktioner. Fördelarna är många, men allt står och faller på om lärarna vill arbeta på det sättet. Här kan det vara bra att testa konceptet med en hyrd skola för att se om det sedan kan implementeras på bredare front.

3. Ekonomi/Nyttjandegrad.

Att investera 400 miljarder i skolor till 2026 är omöjligt. För att möta framtida behov av verksamhetslokaler på ett rationellt sätt kommer många nya skolor och förskolor behöva byggas, men utmaningen innebär så mycket mer än att bygga nya hus. Målet bör vara att nå högsta möjliga kvalitet i utbildningen med minsta möjliga medel. Ett smart samnyttjande av befintlig byggnadsflotta kompletterad med nyinvestering för permanenta och interimistisk byggnadsyta för icke permanenta behov gynnar alla parter. De investeringar som görs idag skapar framtida kostnader och behöver vägas på guldvåg för att vara hållbara över tid, samtidigt som de inte får gå ut över våra barns framtid. Den egentliga kostnaden för en skola är inte bara vad den kostar att producera delat på de år den skall skrivas av. En byggnad behöver värmas upp, underhållas och över tid skall praktiskt taget alla byggnadsdelar utom stommen ersättas, samtidigt som räntekostnaden är en stor variabel. Det relevanta måttet är därför att beräkna vad en skola kostar per elev/år över tid.  KTH har tillsammans med Parmaco tagit fram en simuleringsmodell där dessa kostnader synliggörs varpå beslut om det mest rationella alternativet kan fattas. En effektiv lokalförsörjning i utbildningssektorn kan bedrivas genom att tillämpa en portföljmodellsanalys där behov ställs mot risk och effektivitet över tid.

Våra kommuner står inför en stor samhällsutmaning. Vi på Parmaco är rustade att tillsammans med byggbolag och andra duktiga aktörer föra en bred dialog om hur vi på bästa sätt skapar framtidens skola genom att hitta den bästa mixen mellan permanenta och interimistiska lösningar.

Eric Sjöö, regionchef på Parmaco